Gezeliernas bibelverk

Gezeliernas bibelverk (eller som man sade förr: Gezelii bibelverk) är den första fullständiga bibelkommentaren på svenska. Det sammanställdes och utgavs 1711-28, men den vanligaste utgåvan är från 1863-66, då Evangeliska fosterlandsstiftelsens förlag utgav en andra upplaga. Efter det har inga nya utgåvor kommit ut i tryck. Bibelverket är en raritet.

Johan Gezelius d.ä. Porträtt i Domkapitlet i Åbo. Foto: OÖ.

Porträtt i Gripsholms slott. Foto: Berthold Nilsson.

Johan Gezelius Nepos. Porträtt i Domkapitlet i Borgå. Foto: Studio Lindell.

”Gezelierna” är tre generationer biskopar med efternamnet Gezelius, alla verksamma i Finland. Den förste var Johan (Johannes) d.ä. som föddes 1615 i Gesala Romfartuna, Sverige, och var biskop i Åbo 1664-1690. Han inledde arbetet med kommentar till Gamla testamentet år 1670. Hans son Johan (Johannes) d.y. var professor i Åbo 1675-81, verkade sedan i Ingermanland och efterträdde sin far som biskop 1690-1718, då han tvingades fly till Sverige under Stora ofreden. Han gjorde den största insatsen för bibelverket och utgav Nya testamentet 1711-1713. Verket fullbordades av sonsonen Johan (Johannes) Nepos (”den yngste”), som var biskop i Borgå 1721-1733 (sedan biskopsstolen flyttats från Viborg). Gamla testamentet utgavs i Stockholm 1724-28. Som medhjälpare hade Gezelierna bl.a. Daniel Juslenius, David Lund och Isak Björklund.

I tidskriften Biblicum nr 1/1983 skriver docent Seth Erlandsson om hur Gezelierna försökte göra en ny översättning i samband med kommentaren:

Olika revisionsförsök hade föregått 1703 års upplaga. När Karl XI blev kung 1672, mottog han av biskopen i Åbo J Gezelius den äldre några prov på en utläggning av Första Mosebok. Med kungens gillande fortsatte Åbobiskopen sitt bibelarbete tillsammans med sin son. Han begärde 1680 att få rätta den svenska texten efter grundtexten, men denna begäran avslogs av prästeståndet, som fruktade att en ny bibeltext skulle skapa oro i församlingarna. När Gezeliernas arbete drog ut på tiden och behovet av ett nytryck ökade, rensat från de felaktigheter som efterhand kommit in i de brukade bibelupplagorna, förordnade Karl XI 1685 dels att 1618 års text efter korrigering av Haquin Spegel skulle tryckas, dels att Gezeliernas arbete skulle fortsätta. Spegels arbete rann ut i sanden och Gezelierna hade stort besvär med att få den nödvändiga censurgranskningen av sitt bibelverk.

Gezeliernas bibelverk utkom 1711-13, 1724-28 med rättelser efter grundtexten införda i noter under verserna. Av företalet 1711 framgår att Gezelierna helst hade velat göra en ny ordagrann översättning. Men prästerskapet hade som nämnts gjort motstånd mot varje ändring av den gamla texten.

Om släkten Gezelius finns en krönika utgiven av Martin Gardberg. Intressanta kopplingar finns till Österbotten genom Johannes d.ä.:s brorson Johan Georgii Gezelius. Han var gift med Anna Magdalena Preutz, dotter till Laurentius Preutz i Pedersöre, en av 1600-talets mest betydande österbottniska präster.

Uppgift om porträtten:
  1. Johan Gezelius d.ä. Porträtt i Domkapitlet i Åbo. Foto: OÖ.
  2. Johan Gezelius d.y. Porträtt i Gripsholms slott. Foto: Berthold Nilsson.
  3. Johan Gezelius Nepos. Porträtt i Domkapitlet i Borgå. Foto: Studio Lindell.