Kristi lidandes historia, akt 6

Den traditionella sammanställningen av Kristi lidandes historia från evangelium enligt Matteus, Markus, Lukas och Johannes med text från Svenska Folkbibeln 2015.
Innehåll | Akt 1 | Akt 2 | Akt 3 | Akt 4 | Akt 5 | Akt 6

Kristi begravning

Det var nu redan kväll. Eftersom det var förberedelsedag, dagen före sabbaten, kom Josef från staden Arimatea i Judeen dit. Han var lärjunge till Jesus fast i hemlighet av rädsla för judarna, en god och rättfärdig man som inte hade samtyckt till vad de hade beslutat och gjort och han väntade på Guds rike. Han tog mod till sig och gick in till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Pilatus blev förvånad över att Jesus redan skulle ha dött och kallade till sig officeren och frågade honom om Jesus varit död länge. När han fick det bekräftat av officeren, lät han Josef få den döda kroppen.[1]

Josef köpte då linnetyg. Även Nikodemus kom dit, han som första gången hade kommit till Jesus på natten. Han hade med sig en blandning av myrra och aloe, omkring trettio kilo. De tog Jesu kropp och lindade den med linnebindlar tillsammans med de välluktande salvorna, så som judarna brukar göra vid begravningar. Vid platsen där Jesus hade blivit korsfäst låg en trädgård, och i trädgården fanns en ny grav som han [Josef] hade låtit hugga ut i klippan och där ännu ingen hade blivit lagd. Där lade de Jesus, eftersom det var judarnas förberedelsedag och graven låg nära. Sedan rullade de en stor sten för ingången till graven och gick därifrån.[2]

Kvinnorna som hade kommit med Jesus från Galileen, Maria Magdalena och Maria, Joses mor, följde efter och såg där de satt mittemot graven hur hans kropp blev lagd där. Sedan återvände de hem och gjorde i ordning väldoftande kryddor och oljor. Och under sabbaten var de i stillhet efter lagens bud.[3]

Nästa dag, som var dagen efter förberedelsedagen, samlades översteprästerna och fariseerna hos Pilatus och sade: ”Herre, vi har tänkt på att den där bedragaren sade medan han ännu levde: Efter tre dagar ska jag uppstå. Befall därför att graven ska säkras fram till tredje dagen, så att hans lärjungar inte kommer och stjäl honom och sedan säger till folket att han har uppstått från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första.” Pilatus sade till dem: ”Här har ni en vaktstyrka. Gå och säkra graven så gott ni kan.” De gick och säkrade graven genom att försegla stenen och sätta ut vakterna.[4]


[1] Matteusevangeliet 27:57–58; Markusevangeliet 15:42–45; Lukasevangeliet 23:50–52; Johannesevangeliet 19:38

[2] Matteusevangeliet 27:59–60; Markusevangeliet 15:46; Lukasevangeliet 23:53–54; Johannesevangeliet 19:39–42

[3] Matteusevangeliet 27:61; Markusevangeliet 15:47; Lukasevangeliet 23:55–56

[4] Matteusevangeliet 27:62–66


eller: Matteusevangeliet 27:57–66
eller: Markusevangeliet 15:42–47
eller: Lukasevangeliet 23:50–56

2020 / OÖ