Kapitel 6: Den helige Ande och helgelsen

1 Kor 1:28-29

Det som i världen var svagt, det utvalde Gud, för att han skulle låta det starka komma på skam. Och det som i världen var ringa och föraktat, det utvalde Gud &emdash; ja, det som ingenting var - för att han skulle göra det till intet, som någonting var. Ty han ville inte att något kött skulle kunna berömma sig inför Gud

Under senare tid har en relativt ny teologisk strömning låtit tala om sig allt mer. Den kallas ibland trosförkunnelse, ibland framgångsteologi. I korthet går den ut på att en kristen inte skall behöva vara sjuk och att en kristen skall ha yttre framgångar i sitt liv. Gud vill ha det så, sägs det, och en kristen skall i tro stå emot djävulen, som kommer med sjukdom och svårigheter.

Själva frågeställningen kring lidande och kors är inte alls ny. Det finns två begrepp, som det är skäl att anknyta till i detta sammanhang, nämligen motpolerna härlighetsteologi och korsets teologi.

Härlighetsteologin söker Gud i hans majestät och härlighet och talar om hans makt och styrka. Korsets teologi talar om hur Gud uppenbarar sig i sin motsats: när han vill göra levande, dödar han, när han vill fylla med kraft, gör han människan svag, och när han vill föra en människa till himlen, leder han henne till helvetet. Det är framför allt Martin Luther som svarar för den senare skolan och det är hans beskrivningar som nämndes.

Är framgångsteologin biblisk?

Den s k trosförkunnelsen eller framgångsteologin har påverkat särskilt de frikyrkliga samfunden rätt starkt. Men också lutherska församlingar har kommit i kontakt med den. Sitt centrum har rörelsen i Uppsala i form av Livets ord. Dess bibelskola, den största i Europa, förestås av bibelläraren Ulf Ekman, som förut var en luthersk präst. Han är också ledare för Livets ords församling.

Livets ord är en stiftelse, som kontrolleras av Ekmans familj. Därifrån utgår ett nätverk med församlingar och bibelskolor runt om i Norden, även om det ibland hävdas att de inte har något samband med Livets ord. Församlingarna har messianskt klingande namn, som Lejonet av Juda, Livets vatten osv. Verksamheten är aggressiv gentemot de etablerade församlingarna. Man bedriver också mission i andra länder.

Det finns olika huvudlinjer av denna teologi. En sådan kännetecknas av det s k positiva tänkandet. Till de mera namnkunniga representanterna för denna linje hör Norman Vincent Peale och svensken Stanley Sjöberg.

En annan linje är mera systematiserad och inriktad på den andliga sidan hos människan. Där finns bakgrundsnamn som Sten Nilsson och Kenneth Hagin, den sistnämnde verksam i framgångsteologins "Mecka", staden Tulsa i Oklahoma, USA. Hagin har varit Ulf Ekmans lärare.

Vineyard-rörelsen,ledd av John Wimber, hör också hemma i Amerika. Den har under en tid haft samband med en profetrörelse och är besläktad med framgångsteologin. Den har också utlösare i Norden men samverkar med Livets ord.

Ytterligare en riktning som kan nämnas är Osborn-stiftelsen med T L och Daisy Osborn som världsmissionerande ledare.

Hur skall vi ställa oss till sådana tankar som dessa framför?

Det finns en viss riktighet i iakttagelsen att vår egen inställning kan påverka oss bl a under en sjukdom. En depression gör inte en sjukdom lättare. Bibeln talar klart om Guds möjligheter att bota på underbara sätt och också ondskans andemakter, som kan besätta människor, är en realitet enligt Bibeln. Vi har alla skäl att fråga oss om vi kunnat utnyttja alla de väldiga kraftkällor som Guds ord erbjuder oss.

När man sedan går så långt att man förklarar att alla sjukdomar beror på brist på tro, då är man på obiblisk mark. Bibeln ger oss inga löften att bli kvitt alla svårigheter här i livet. Ofta kan Gud använda lidanden och prövningar mycket bättre än framgång. Det är svårt för oss människor att bära framgång med ödmjukhet.

2 Kor 12:7ff

Joh 9:1ff

1 Kor 1:29

Hebr 12:5ff

Paulus besvärades av en "törntagg" i sitt kött, "en Satans ängel", som skulle slå honom i ansiktet för att han inte skulle förhäva sig. Han bad tre gånger att den skulle vika från honom, men han fick varje gång svaret: "Min nåd är dig nog, ty kraften fullkomnas i svaghet."

På Jesu tid trodde man att sjukdom berodde på synder, som man begått. När Jesus botade en blindfödd man, undervisade han lärjungarna om detta. De trodde, att mannen eller hans föräldrar var orsak till blindheten genom någon konkret synd. Men Jesus omtalar, hur Gud kan använda också detta för sina syften: "Så har skett, för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom."

Gud vill inte att någon människa skall berömma sig inför honom. Vi är sådana att vi gärna förhäver oss om det går bra. Därför är det ett bevis på Guds omsorg mot oss, att han fostrar oss också med obekväma medel ibland. Hebreerbrevet jämför med en far, som agar sitt barn av kärlek. Visst är det en föråldrad bild i dag, när kroppsaga är förbjuden i lag, men vi förstår den trots det.

Rom 8:18

Ef 3:20f

Fil 4:6

Korsets teologi hänvisar gärna till Jesu undervisning om glädje i lidandet, ett liv under korset och tro i motsats till åskådning. Sådant tjänar till att föra oss närmare Gud. Här på jorden har vi inte löfte om frid och lycka, men det väntar oss i himlen. Då vi här på jorden får uppleva stunder av lycka och sällhet, är det bara smakprov av det som väntar hos Gud. De stunder vi kämpar med jordiska bedrövelser får vi hoppas med Paulus:

Ty jag håller före att denna tidens lidanden intet betyder, i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras på oss.

Under allt detta får vi lägga fram alla våra önskningar och bekymmer i bön för Gud. Därvid tackar vi honom, som redan har stakat ut vår väg på ett sätt, som är långt bättre än vi själva har kunnat tänka.

Gör er intet bekymmer, utan låt i allting era önskningar bli kunniga inför Gud, genom åkallan och bön, med tacksägelse.

Matt 16:24

Den kristnes kors

Jesus talar om ett kors, som hans lärjungar skall bära.

Jesus sade till sina lärjungar: "Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig; så följe han mig."

Korset hör ihop med efterföljelsen. Det är alltså inte svårigheter och lidanden i allmänhet. Det är inte heller straff för synden, för det har Jesus redan burit på korset. De yttre följder av synden, som vi själva måste bära, är för en kristen Guds redskap för den kristna fostran.

1 Petr 4:14ff
Luk 14:26f

Joh 14:1ff

Korset är det lidande som kristna utstår för att de följer Jesus och bekänner honom. Till korset kan höra självförnekelse, försakelse av människors beröm, samt i vissa fall av vänner, släktingar och t o m eget liv. Köttet vill inte avstå från sådant. Därför är kampen mot köttet en betydande del av den kristnes börda.

Det ligger nära till hands att man tycker att andras kors är mycket lättare än det egna. Men var och en har fått ett precis lagom tungt kors att bära. Gud har gett det åt oss för att göra oss ödmjuka och för att påminna oss om att vi har vårt egentliga hem i himlen.

Skulle vi vara hänvisade till egen kraft när det gäller att stå ut med kors och lidande vore vi snart illa ute. Men Gud har gett oss ett himmelskt hopp, som skall ge oss kraft att bära korset. Om korset trycker nedåt, lyfter han upp oss med desto större kraft.

Kol 3:1f

1 Petr 4:12-13

Det himmelska hoppet vill ge oss riktiga proportioner i vårt liv, så att vi inte fäster oss för mycket vid denna världen. Det vill också göra oss ivriga att delta i Guds vingårdsarbete på den teg där Gud placerat oss.

Mina älskade, förundra er inte över den luttringseld som är tänd ibland er, och som ni till er prövning måste genomgå, och mena inte att därmed något förunderligt vederfars er; utan ju mer ni får dela Kristi lidanden, dess mer må ni glädja er, för att ni också må kunna glädjas och fröjda er vid hans härlighets uppenbarelse.

Genom att detta himmelska perspektiv i stor utsträckning har tappats bort i vår tid har vi tyvärr också tappat bort mycket av frimodighet och förnöjsamhet. I stället har vi fått fruktan och oro inför de svåra tider som väntar var värld. Men med det kristna hoppet ser vi fram emot sådant med tillförsikt.

SH 261:3

Mång' tusende vagnar, o Herre, du har,
och vilken du väljer åt mig
kan göra det samma, blott lycklig jag far
till himlen i sällskap med dig.