Kapitel 5: Jesus Kristus och återlösningen

Klag. 3:22-23	Herrens nåd är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut med hans barmhärtighet. Den är var morgon ny.
	Innan vi kommer in på vår Frälsares verk för oss, skall vi först stanna inför begreppet nåd. Det är ett av den kristna trons centrala begrepp. Då skall vi först påminna oss om att det egentligen skulle vara ute med oss. Det har vi ju sett i det tidigare. Syndens lön är döden, och alla har vi syndat. Men som Klagovisorna så fint beskriver det, mitt i det stora eländet, när Jerusalem förstördes av konung Nebukadnessar år 586 f Kr, har Guds barmhärtighet inte tagit slut. Om nåden räckte till då, trots det djupa avfallet och den väldiga olyckan, räcker den sannerligen till alla andra dagar också. Ingen synd i världen kan omintetgöra Guds goda sinnelag mot oss. Hur kan det komma sig? Vi skall skilja mellan Guds godhet i sin skapelse och Guds nåd i Kristus. Trots att Gud skapat världen god, föll den i synd, och efter en tid måste Gud utplåna nästan alltsammans i syndafloden. Nu har han lovat att han inte mera skall fördärva jorden före den yttersta dagen. Men nåden i Kristus är ännu större än så. Guds nåd består i hans goda vilja mot människorna och uttrycker sig i att han förlåter synder gratis. Men det gör han inte genom att se mellan fingrarna. Hans rättfärdighets krav måste uppfyllas till punkt och pricka. Dem uppfyllde Jesus. Vi brukar därför säga, att det finns två orsaker till vår frälsning: Guds nåd och sinnelag, som gjorde att han ville frälsa oss, och Jesu Kristi förtjänst. Det finns ingen tredje orsak. Ingenting hos oss människor har alltså samverkat med Gud, så att han skulle vara väl sinnad mot oss. Allt är av nåd.
Tit. 2:11 Joh 3:16	Denna nåd har nu uppenbarats till frälsning för alla människor. Gud älskade världen, så att han sände sin Son. Och Gud vill att alla människor skall bli frälsta och komma till kunskap om sanningen.
2 Kor 6:1 Apg 7:51	Guds nåd är allvarligt menad. Därför vädjar han till oss att inte så motta Guds nåd, att det blir utan frukt. Vi kan nämligen stå emot Guds nåd, när den verkar genom medel. Det beror inte på någon svaghet i nåden, utan på människans motstånd.

Till sidans början | Föregående avsnitt | Nästa avsnitt

11.9.2000