Upp 7

Siegbert W. Becker:

Uppenbarelseboken, avsnitt 7

Utgående från föreläsningar vid Biblicum i Uppsala 21-23.3.1977
i sammandrag av Ola Österbacka

Innehållsförteckning | kap 1 | kap 2 | kap 3 | kap 4 | kap 5 | kap 6 | kap 7 |
kap 8 | kap 9 | kap 10 | kap 11 | Diagram

7 De sju synerna

En översikt av de tre första avsnitten med vardera sju avdelningar och det följande femte avsnittet med de sju skålarna berättigar oss att här tala om sju syner, även om uttrycket inte används här. Uttrycket "Och jag såg" eller något motsvarande förekommer nämligen sju gånger: l2:1, 13:1, 13:11, 14:1, 14:6, 14:14 och 15:1. Det sista stället är samtidigt inledning till avsnittet om de sju skålarna i överensstämmelse med inseglen och basunerna.

7.1 Kvinnan och draken 12:l-17

Draken ger ett intryck av fruktansvärd makt. Första vittnesbördet om kvinnan och barnet ges i v. 5: Barnet skall styra med järnspira, vilket är en beskrivning av Jesus. Djävulen var aktiv under Jesu livstid på jorden: Herodes' barnamord, frestelsen i öknen, Judas förräderi. Det är exempel på den röda drakens verksamhet. Barnet rycktes upp till Gud: Jesu himmelsfärd.

Ps. 2:9

Den katolska kyrkan tror att kvinnan är Maria. Kyrkan beskrivs ofta i Bibeln som Jesu brud. I GT kallas Israel Guds brud. Men v. 17 talar om dem som håller Guds bud, den sanna kyrkan. Kvinnan är mor till alla kristna. Galaterbrevet talar om Jerusalem som vår moder. Också de 12 stjärnorna visar att kvinnan är den sanna kyrkan. Då förstås också v. 6, där kvinnan flyr till öknen och får sitt uppehälle under den tid Jerusalem trampas av hedningarna (v. 1).

Gal. 4:26

11:2

V. 7 missförstås ofta så, att striden skulle ha ägt rum i början av världshistorien, när djävulen kastades ned från himlen. Johannes evangelium ger oss ledtråd. Djävulen kastades ned när Jesus dog på korset. Kriget är ett uttryck för vad som hände när Jesus dog för våra svnder. Djävulen kan inte längre stå som åklagare inför Gud. V. 9 visar klart vem draken är. Segern har vunnits genom Lammets blod, segern är Jesu seger (v. 7, 9, 11).

Joh. 12:31

Avslutningen visar hur djävulen nu försöker fördärva kvinnan, sedan han misslyckats med att fördärva barnet. Vi har här ett vittnesbörd om Guds beskydd mot djävulens attacker
(v. 13-17).

7.2 Vilddjuret från havet 13:1-10

I kap. 13 dyker två nya fiender upp. Vilddjuret som kommer upp ur havet påminner om Daniels syn. Daniel får veta att de fyra djuren han sett betyder fyra stora världsriken, som skall vara fiender till Guds folk. Av detta kan vi förstå att det nu är fråga om de politiska stormakterna som gjort så stor skada åt Guds folk. Vilddjuret skall föra krig mot de heliga under 42 månader (talet för hedningarnas tid). Den första stora fienden för kyrkan var det romerska riket. Men vi kan också minnas massakern mot hugenotterna i Frankrike, salzburgarna i Tyskland och förföljelserna av de kristna i kommunistländer i vår tid. De stora fienderna har makt = auktoritet att strida mot Guds folk (v. 5, 7).

Dan. 7:2 ff

7.3 Vilddjuret från jorden 13:11-18

Det andra vilddjuret bär tecken på oskyldighet: horn som lamm. Det ser ut som Kristi vän. Men det talar som djävulen. De båda vilddjuren nämns flera gånger efter detta tillsammans som vilddjuret och den falske profeten.

Matt. 7:15

Många lutheraner ser det andra vilddjuret som påvedömet. Det innefattas säkerligen, men riktigare är att tolka det som påvedömet och andra falska läror som uppträder i den yttre kyrkan. Första gången möter vi djävulen i syndafallsberättelsen. Djävulens fiendskap riktar in sig på hjärtpunkten i tron. Eva trodde inte Guds ord, utan djävulens. Gud hade av nåd gett Adam och Eva allt de kunde önska, men nu ville de göra något själva för att bli ännu lyckligare. På samma sätt ersätts läran om frälsningen av nåd av frälsning genom gärningar. Djävulens huvudangrepp riktar sig på frälsningen på grund av Kristi verk genom tron. Den romersk-katolska kyrkan går i spetsen för detta angrepp, eftersom den är den enda kyrka som offentligt förbannat läran om frälsning genom tron allena.

De båda vilddjuren samarbetar. Den falska kyrkan hjälps ofta i angreppet på Guds folk av de politiska makthavarna (v. 12).

Kap. 12&endash;13 omtalar alltså Guds fiender: 1) djävulen, 2) statsmakter som brukar våld mot de kristna, 3) kyrkor som angriper den kristna tron. Alla dessa samarbetar för att fördärva tron och skall göra det så länge kyrkan existerar.

Många har försökt räkna ut vilddjurets tal. Det enklaste stöder sig på att 7 betecknar Guds förbund. 666 är då ett försök att komma mycket nära sju, att efterapa Gud. Vi kan inte exakt veta om detta är riktigt. Men en intressant förklaring finns hos kyrkofadern Ireneus ca 125 e.Kr. Han var bekant med en kyrkofader som kände Johannes. Han säger att Antikrist skall vara latinare, ty "latin" på grekiska har siffervärdet 666. På grekiska har varje bokstav nämligen ett siffervärde, och systemet blir följande: l = 30, a = 1, t = 300, e = 5, i = 10, n = 50, o = 70, s = 200. Det intressanta med tolkningen är, att den har getts långt innan påven kom till Rom (v. 18).

7.4 De 144 000 i himlen 14:1-5

Kap. 7 står i skarp kontrast mot det mörka kap. 6, och kap. 10 talar om det framgångsrika evangeliet mot bakgrund av de falska lärarna i kap. 8&endash;9. På samma sätt ger det 14:e kapitlet en bild av Lammet och de tecknade mot bakgrund av skildringen av församlingens stora fiender. Kiliasterna påstår här, att de tecknade befinner sig i det jordiska Jerusalem, på Sions berg. Jfr avsnitt 6.3. Men Jerusalem har tidigare framställts som symbol för kyrkan.

I kap. 7 var de 144 000 tecknade på jorden, nu är de i himlen. Detta inses också av de fyra väsendena (v. 3).

4:6

Beskrivningen av de 144 000 som jungfrur kan förstås från sammanhanget. De följer nu Kristus, som fåren sin herde.
Förstlingsfrukten skulle föras till Gud, till templet. Inget orent eller dåligt skulle bäras fram för Gud. Bibeln lär hur en människa blir ostrafflig, ren som jungfru: Genom att ha tvagit sina kläder i Lammets blod. De har vunnit seger trots alla sina fiender. Talet 144 000 visar än en gång att kyrkan i dess fulla antal skall bli frälst (v. 4, 5).

Joh. 10:4

3 Mos. 23:10

7:14

7.5 Änglarna 14:6-13

Den förste ängeln representerar det evangelium som alltid skall predikas. Den andra ängeln förkunnar Babylons fall, vilket är lagens budskap. Men för Guds folk är det ett evangelium att kyrkans fiende blivit tillintetgjord. Den tredje ängeln predikar bara lag. Men rösten i v. 13 talar åter evangelium.

Kap. 18

7.6 Den yttersta domen 14:14-20

Beskrivningen påminner om kap. 1. Varför Johannes säger, att den han talar om endast liknade en människoson kan kanske förklaras genom den nya härlighet han har här. Skörden av de troende är ett sätt att beskriva Jesu återkomst. Men sedan följer skörden av de otroende. De avbildas som druvor som skall kastas i Guds vredes stora vinpress. Åter har alltså den sjätte delen av ett huvudavsnitt behandlat domen, innan den sjunde delen inleder följande avsnitt (v. 15, 17-20).

Till början | Innehållsförteckning | Logos-mappen

7 De sju synerna
En översikt av de tre första avsnitten med vardera sju avdelningar och det följande femte avsnittet med de sju skålarna berättigar oss att här tala om sju syner, även om uttrycket inte används här. Uttrycket "Och jag såg" eller något motsvarande förekommer nämligen sju gånger: l2:1, 13:1, 13:11, 14:1, 14:6, 14:14 och 15:1. Det sista stället är samtidigt inledning till avsnittet om de sju skålarna i överensstämmelse med inseglen och basunerna.
7.1 Kvinnan och draken 12:l-17
Draken ger ett intryck av fruktansvärd makt. Första vittnesbördet om kvinnan och barnet ges i v. 5: Barnet skall styra med järnspira, vilket är en beskrivning av Jesus. Djävulen var aktiv under Jesu livstid på jorden: Herodes' barnamord, frestelsen i öknen, Judas förräderi. Det är exempel på den röda drakens verksamhet. Barnet rycktes upp till Gud: Jesu himmelsfärd.	Ps. 2:9
Den katolska kyrkan tror att kvinnan är Maria. Kyrkan beskrivs ofta i Bibeln som Jesu brud. I GT kallas Israel Guds brud. Men v. 17 talar om dem som håller Guds bud, den sanna kyrkan. Kvinnan är mor till alla kristna. Galaterbrevet talar om Jerusalem som vår moder. Också de 12 stjärnorna visar att kvinnan är den sanna kyrkan. Då förstås också v. 6, där kvinnan flyr till öknen och får sitt uppehälle under den tid Jerusalem trampas av hedningarna (v. 1).	Gal. 4:26 11:2
V. 7 missförstås ofta så, att striden skulle ha ägt rum i början av världshistorien, när djävulen kastades ned från himlen. Johannes evangelium ger oss ledtråd. Djävulen kastades ned när Jesus dog på korset. Kriget är ett uttryck för vad som hände när Jesus dog för våra svnder. Djävulen kan inte längre stå som åklagare inför Gud. V. 9 visar klart vem draken är. Segern har vunnits genom Lammets blod, segern är Jesu seger (v. 7, 9, 11).	Joh. 12:31
Avslutningen visar hur djävulen nu försöker fördärva kvinnan, sedan han misslyckats med att fördärva barnet. Vi har här ett vittnesbörd om Guds beskydd mot djävulens attacker (v. 13-17).
7.2 Vilddjuret från havet 13:1-10
I kap. 13 dyker två nya fiender upp. Vilddjuret som kommer upp ur havet påminner om Daniels syn. Daniel får veta att de fyra djuren han sett betyder fyra stora världsriken, som skall vara fiender till Guds folk. Av detta kan vi förstå att det nu är fråga om de politiska stormakterna som gjort så stor skada åt Guds folk. Vilddjuret skall föra krig mot de heliga under 42 månader (talet för hedningarnas tid). Den första stora fienden för kyrkan var det romerska riket. Men vi kan också minnas massakern mot hugenotterna i Frankrike, salzburgarna i Tyskland och förföljelserna av de kristna i kommunistländer i vår tid. De stora fienderna har makt = auktoritet att strida mot Guds folk (v. 5, 7).	Dan. 7:2 ff
7.3 Vilddjuret från jorden 13:11-18
Det andra vilddjuret bär tecken på oskyldighet: horn som lamm. Det ser ut som Kristi vän. Men det talar som djävulen. De båda vilddjuren nämns flera gånger efter detta tillsammans som vilddjuret och den falske profeten.	Matt. 7:15
Många lutheraner ser det andra vilddjuret som påvedömet. Det innefattas säkerligen, men riktigare är att tolka det som påvedömet och andra falska läror som uppträder i den yttre kyrkan. Första gången möter vi djävulen i syndafallsberättelsen. Djävulens fiendskap riktar in sig på hjärtpunkten i tron. Eva trodde inte Guds ord, utan djävulens. Gud hade av nåd gett Adam och Eva allt de kunde önska, men nu ville de göra något själva för att bli ännu lyckligare. På samma sätt ersätts läran om frälsningen av nåd av frälsning genom gärningar. Djävulens huvudangrepp riktar sig på frälsningen på grund av Kristi verk genom tron. Den romersk-katolska kyrkan går i spetsen för detta angrepp, eftersom den är den enda kyrka som offentligt förbannat läran om frälsning genom tron allena.
De båda vilddjuren samarbetar. Den falska kyrkan hjälps ofta i angreppet på Guds folk av de politiska makthavarna (v. 12).
Kap. 12&endash;13 omtalar alltså Guds fiender: 1) djävulen, 2) statsmakter som brukar våld mot de kristna, 3) kyrkor som angriper den kristna tron. Alla dessa samarbetar för att fördärva tron och skall göra det så länge kyrkan existerar.
Många har försökt räkna ut vilddjurets tal. Det enklaste stöder sig på att 7 betecknar Guds förbund. 666 är då ett försök att komma mycket nära sju, att efterapa Gud. Vi kan inte exakt veta om detta är riktigt. Men en intressant förklaring finns hos kyrkofadern Ireneus ca 125 e.Kr. Han var bekant med en kyrkofader som kände Johannes. Han säger att Antikrist skall vara latinare, ty "latin" på grekiska har siffervärdet 666. På grekiska har varje bokstav nämligen ett siffervärde, och systemet blir följande: l = 30, a = 1, t = 300, e = 5, i = 10, n = 50, o = 70, s = 200. Det intressanta med tolkningen är, att den har getts långt innan påven kom till Rom (v. 18).
7.4 De 144 000 i himlen 14:1-5
Kap. 7 står i skarp kontrast mot det mörka kap. 6, och kap. 10 talar om det framgångsrika evangeliet mot bakgrund av de falska lärarna i kap. 8&endash;9. På samma sätt ger det 14:e kapitlet en bild av Lammet och de tecknade mot bakgrund av skildringen av församlingens stora fiender. Kiliasterna påstår här, att de tecknade befinner sig i det jordiska Jerusalem, på Sions berg. Jfr avsnitt 6.3. Men Jerusalem har tidigare framställts som symbol för kyrkan. I kap. 7 var de 144 000 tecknade på jorden, nu är de i himlen. Detta inses också av de fyra väsendena (v. 3).	4:6
Beskrivningen av de 144 000 som jungfrur kan förstås från sammanhanget. De följer nu Kristus, som fåren sin herde. Förstlingsfrukten skulle föras till Gud, till templet. Inget orent eller dåligt skulle bäras fram för Gud. Bibeln lär hur en människa blir ostrafflig, ren som jungfru: Genom att ha tvagit sina kläder i Lammets blod. De har vunnit seger trots alla sina fiender. Talet 144 000 visar än en gång att kyrkan i dess fulla antal skall bli frälst (v. 4, 5).	Joh. 10:4 3 Mos. 23:10 7:14
7.5 Änglarna 14:6-13
Den förste ängeln representerar det evangelium som alltid skall predikas. Den andra ängeln förkunnar Babylons fall, vilket är lagens budskap. Men för Guds folk är det ett evangelium att kyrkans fiende blivit tillintetgjord. Den tredje ängeln predikar bara lag. Men rösten i v. 13 talar åter evangelium.	Kap. 18
7.6 Den yttersta domen 14:14-20
Beskrivningen påminner om kap. 1. Varför Johannes säger, att den han talar om endast liknade en människoson kan kanske förklaras genom den nya härlighet han har här. Skörden av de troende är ett sätt att beskriva Jesu återkomst. Men sedan följer skörden av de otroende. De avbildas som druvor som skall kastas i Guds vredes stora vinpress. Åter har alltså den sjätte delen av ett huvudavsnitt behandlat domen, innan den sjunde delen inleder följande avsnitt (v. 15, 17-20).