|
Hebr
11:3 |
Genom
tron förstår vi att världen har blivit fullbordad genom ett ord av Gud,
så att det man ser inte har blivit till av något
synligt.
|
|
|
Hur stämmer den här
relaterade skapelseprocessen med vetenskapliga fakta? Har inte vetenskapen
en gång för alla slagit fast, att människan har utvecklats från
primitivare varelser, och att hennes närmaste nu levande släktingar är
aporna?
Situationen är
ingalunda så enkel. Det som ibland kallas för vetenskapliga fakta är ofta
rena gissningar utan verkliga bevis. Evolutionsläran har så kraftigt
slagit igenom under detta århundrade, att man ofta påstår saker utan att
alls nämna vilka förutsättningarna är.
Inte minst i
skolornas läroböcker behandlas frågan ofta ytterst ensidigt. Många känner
inte till, att det finns ett stort antal högt kvalificerade vetenskapsmän
runtom i världen, som arbetar utifrån en helt annan utgångspunkt än
evolutionisterna. De har funnit att naturen vittnar om en skapelse och
inte om evolution. Det finns också många fakta som stämmer överens med en
global syndaflod.
|
|
|
Naturvetenskapens axiom
Som vi såg i
avsnittet om bibelforskningens förutsättningar utgår man inom
naturvetenskaperna ifrån vissa grundförutsättningar, axiom. För att kunna
bedriva en rationell forskning behövs åtminstone följande
axiom:
1) Vetenskapen kan
inte förutsätta någon verkande Gud, som ingriper på ett
okontrollerbart sätt i skeendena. Vi kan t ex inte nöja oss med att
förklara en solförmörkelse med att det är fråga om ett Guds under, utan vi
vill ha förklaringar med hjälp av naturlagar.
2) Naturlagarna
verkar vara oföränderliga under alla tider. Om man inte kan anta att
naturprocesserna förr i tiden kan förklaras med hjälp av de krafter som vi
kan studera i dag, blir vetenskapen mycket begränsad. Därför är principen
om att nuet är forntidens nyckel omistlig.
|
|
|
Dessa axiom är mycket
användbara när det gäller att forska i sådant som vi kan iaktta runt om
oss i vår värld idag. Men går det att tillämpa dem på
skapelsen?
I så fall måste vi
utesluta möjligheten att Gud har skapat genom ett unikt ingripande. Om han
finns måste han ju ha handlat som om han inte skulle ha funnits! Och alla
de processer han använde för sin skapelse måste kunna upprepas i dag. Men
var kan vi i dag upprepa skapelsen?
|
|
|
Vetenskapsmännens
förklaring till världsalltets uppkomst bygger i dag till övervägande del
på Big Bang-teorin. Man räknar med att det för åtskilliga miljarder
år sedan hände något enastående: hela universums materia var samlad i en
kompakt uratom, som av någon anledning exploderade. Man har nu trott sig
kunna rekonstruera denna explosion till bråkdelar av en sekund efter
smällen.
Men hur uppstod denna
uratom? Och vad utlöste smällen?
Det vet ingen. Man
utgår bara ifrån att den måste ha skett. Någon form av förklaring till
alltings början måste man ju ha.
|
|
Ps
14:1
|
Den naturliga skapelsetron
Till dessa lärda
forskare säger Bibeln:
Dårarna säger i
sina hjärtan: Det finns ingen Gud.
|
|
|
Anta att du hittar en
kamera i sanden på en strand. Du tar upp den, ser att det är en kamera av
ett visst märke, och drar strax slutsatsen att någon glömt den
där.
Men tänk om det
skulle vara så att den uppstått av sig själv? Om det hade råkat
bli en lycklig kombination av mineraler, glas och plast just där,
och slumpen skulle ha kokat ihop denna härliga blandning?
Du ler åt min
fantasi. Men vilken kameratillverkare har ännu lyckats tillverka
en kamera med lika mångsidig funktion som ögat? Och ändå har man
kunnat åstadkomma de mest fantastiska konstruktioner och finesser.
Nej, att kameran inte
har kommit till av en slump vet nog varje människa. Det ligger en
myckenhet av intelligent verksamhet bakom. Men ögat då? Har det kommit
till genom en utveckling? Ja, så säger många vetenskapsmän.
Hur kan man tro något
sådant? Jo, därför att det enda alternativet är att det finns en Gud, som
har konstruerat ögat och allt det andra i naturen. Och det kan man inte
räkna med, för det strider mot naturvetenskapens första
axiom!
|
|
TERMODYNAMIK:
Del
av den teoretiska fysiken, vilken behandlar omvandlingar mellan värme och
andra energiformer. |
Till fysikens
grundlagar hör lagarna inom termodynamiken. Den första lagen säger
att energi inte kan skapas eller försvinna, utan den kan endast övergå
från en form till en annan. Den lagen kallas vanligen
energiprincipen.
Termodynamikens
andra lag säger att den mängd energi som kan användas blir allt
mindre och mindre. Detta gäller i ett slutet system, där man inte
kan tillföra energi utifrån. Man kan också säga att allt är på
väg mot större oordning. Om vi till exempel har två glas vatten,
det ena med varmt och det andra med kallt, och häller samman dem,
blir resultatet ljumt vatten. Hur skall vi kunna få varmt och kallt
vatten igen? Endast genom att tillföra ny energi, t ex genom att
sätta en kastrull på spisen och värma vattnet.
|
|
FOSSIL:
Förstenad
eller förkolnad lämning av växt eller djur i geologisk
avlagring. |
Nu sker samma sak i
universum. Solen strålar varje dag ut ofantliga mängder energi, och det
mesta försvinner ut i rymden. Det samma sker med miljoner andra solar. En
utjämning av universums kraftresurser är alltså på gång, och den processen
är oomvändbar.
Vi har här exempel på
naturlagar som stöder den bibliska skapelseläran, eftersom de talar för
att skapelsen en gång haft mycket högre nivå än den har i dag.
Det finns också andra
fakta som talar för samma sak. Man har t ex hittat fossil av mycket
stora djur som levat för länge sedan, men som nu är utdöda. Likaså har
förr funnits växter av helt andra dimensioner än dem vi känner i dag. De
första människorna uppnådde anmärkningsvärt höga åldrar, osv. Organismerna
innehade tydligen betydande resurser jämfört med dem vi ser nu.
Sex gånger i 1 Mos 1
säger Bibeln: "Och Gud såg att det var gott." Gud slarvade inte med
sin skapelse.
|
|
|
Syndaflodsberättelsen stöds av forskningen
Om man förutsätter
att allt har utvecklats steg för steg utan katastrofer hamnar man i mycket
stora svårigheter när det gäller många geologiska fakta. Det finns en
uppsjö av fossilfynd som blir svåra att förstå.
Hur kan man förklara
att man funnit fem miljoner infrusna mammutar långt uppe i
Sibirien? När man fann dem var många så väl behållna, att de hade rester
av osmält föda i sina magar!
|
|
SEDIMENT:
Berg som
kommit till genom att avlagringar av lera, slam m.m. hårdnat; sådana
innehåller ofta fossil.
1 Mos
7:11
KONTINENTAL-
FÖRSKJUTNING:
En förskjutning av
kontinenterna från varandra (Europa från Amerika). |
Det faktum att man
funnit primitiva fossil på lägre nivåer i sedimentära avlagringar,
och högre stående i högre skikt, kan förklaras av syndaflodens
överraskande framfart. De minsta djuren omkom först i flodvågen, medan de
större kunde ta sig undan till högre regioner innan de gick
under.
Denna ordning är
ingalunda genomgående. Det finns också fynd av lågtstående fossil i de
övre lagren och tvärtom. Häpnadsväckande fynd har gjorts med förstenade
trädstammar, som står upprätt och sträcker sig genom skikt, som enligt
evolutionisterna borde ha tillkommit under miljoner år!
Syndafloden
måste ha inneburit en våldsam omvälvning också för klimatet. Det står
i Bibeln att himlens fönster öppnades och det stora djupets källor bröt
fram. Den tidens atmosfär kan ha innehållit betydligt mera vatten än vi i
dag har i våra moln. Syndafloden måste också ha betytt en förskjutning av
havsbottnen, så att havsdjupens vatten sköljde över land. Där finns en
förklaring både till kontinentalförskjutningen och till nedisningen
vid polerna! Sedan atmosfären mist en betydande del av sin vattenmassa,
ändrades också dess funktion som växthusglas, så att det tidigare jämna
klimatet förändrades dramatiskt.
|
|
|
När
skedde skapelsen?
Till de allvarligaste
problemen för många hör motsättningen mellan Bibelns uppgifter om en
relativt sen skapelse och vetenskapens tvärsäkra uppgifter om de långa
tidsperioderna. Om man emellertid håller de båda nämnda axiomen i minnet,
behöver detta inte vara något problem.
|
|
RADIOLOGISK
ÅLDERSBESTÄMNING:
Utnyttjande av radioaktiva
ämnens exakta sönderfallshastigheter för åldersbestämning t.ex. av
bergarter.
1Mos
5:5 |
De s k
radiologiska åldersbestämningsmetoderna, som bygger på de exakta
sönderfallshastigheterna för vissa radioaktiva ämnen, förutsätter att
sönderfallshastigheten alltid varit konstant. Dessutom förutsätter de att
inga dotterprodukter funnits med från början och att skapelsen inte hade
någon skenbar ålder.
Vi kan kanske förstå
det hela lättare, om vi ställer frågan hur gammal Adam såg ut att vara den
dag när han skapades. Många gissar att han såg ut som en 25- eller
30-åring. Men var han 30 år? Det är intressant att notera att Bibelns
uppgift om Adams levnadsålder avviker från andra personers. Adam sägs ha
blivit 930 år, dvs "den ålder han levde", medan alla andra uppges
efter "hans hela ålder". 930 år var alltså Adams verkliga livstid,
och inte den skenbara åldern.
|
|
Molén, s.
110ff |
Hur gamla såg då
bergen ut att vara när de skapades? Det vet vi inte, men åtminstone skogen
måste ha sett ut att ha funnits i många årtionden. Det som Gud skapade var
komplett, och då måste också alla åldrar ha varit representerade i
naturen. Samma sak gäller stjärnorna. Varför skulle Gud ha låtit oss leva
i miljoner år utan att kunna glädja oss åt stjärnornas prakt?
I det förra avsnittet
kom vi in på de långa tidsperioderna i samband med himlakropparnas
skapelse. I boken "Vårt ursprung?" tar Mats Molén fram
argument för att jorden kan vara relativt ung. Han hänvisar till seriösa
forskare, som anser det finnas vetenskapliga belägg för att jordens och
himlakropparnas ålder skall räknas i tusentals år i stället för miljoner
eller miljarder år.
|
|
|
Det är omöjligt att
få veta exakt av Bibeln själv när skapelsen skedde. Den uträkning, som
gjordes av ärkebiskop Ussher på 1600-talet, och som säger att
världen skapades år 4004 f Kr, utgick från att släktregistren i 1 Mos 5
och 11 var fullständiga. Därför började man också trycka årtal i
marginalen på flera bibelutgåvor efter Usshers uträkningar.
Många faktorer talar
emellertid mot att registren skulle vara kompletta. Exempel finns där
mellanliggande släktled medvetet utelämnats, utan att det för den skull
ansågs felaktigt. "Son" kan ofta betyda "ättling".
|
|
|
Argument mot en utveckling
Eftersom
utvecklingsläran är så fast rotad i det allmänna medvetandet är det skäl
att ännu ta fram några av de viktigaste argumenten mot utvecklingsläran.
Det finns en mängd böcker, som behandlar frågan på ett övertygande sätt.
Den som önskar en grundlig undervisning hänvisas till
litteraturlistan.
Det är skäl att
framhålla att vi inte ifrågasätter mikroevolutionen, som
består i små förändringar, vilka vi ser resultatet av t.ex. i de
olika raserna. Det är här som de darvinistiska mekanismerna kommer
till uttryck. Då vi talar om evolution avser vi emellertid makroevolution,
som inbegriper övergångar mellan olika former såsom fåglar, fiskar
och däggdjur.
|
|
DNA:
Deoxyribonukleinsyra, en jättestor molekyl med tusentals atomer
av kol, väte, syre, kväve och fosfor, ordnade i dubelspiral. DNA
är bärare av arvsanlagen, ett slags livets byggstenar.
|
Den viktigaste
invändningen mot en evolution, som skett via slumpens lagar, ledd av det
naturliga urvalet enligt Darwins princip "den mest livsdugliga överlever",
är kanske den väldiga information som finns samlad i arvsmassan, den s k
DNA-koden. DNA innehåller så mycket information, att det i
praktiken skulle vara omöjligt att samla den i ett husbibliotek om den
skrevs med bokstäver. Och ändå finns den i varje cell i människokroppen!
Att denna kod skulle ha kunnat uppkomma av en slump är lika omöjligt som
att Månskenssonaten skulle kunna spelas genom att möss springer upp och
ned för klaviaturen på ett piano! E H Andrews säger: "Koder
uppkommer inte ur kaos."
|
|
|
Ett annat argument
är avsaknaden av mellanformer mellan alla de högt specialiserade
slag av djur och växter vi har. För att en utveckling mellan två former
skall kunna ske, borde det finnas något slags "allmänform", från vilken en
specialisering skulle utgå. Det går inte att förändra organismer från en
specialform till en helt annan utan att gå tillbaka till någon primitiv
form. Men sådana finns inte! Och själva evolutionsteorin förbjuder en
tillbakagång till primitivare organismer, när en specialisering väl har
skett.
|
|
|
Hur skulle t ex ett
halvt utvecklat människoöga se ut? Och vad skulle detta ursprungliga organ
ha haft för funktion? Sådana frågor förblir obesvarade.
Det finns enstaka
exemplar av påstådda mellanformer, som letats fram med stor möda. Ofta kan
dessa anses vara naturliga missbildningar, vilka alltid uppträder i
skapelsen. Mats Molén behandlar en rad sådana påstådda mellanformer
i sin bok. Enligt utvecklingsläran borde naturen överflöda av
mellanformer.
Om allt liv vi känner
till har utvecklats ur kemikalier i haven, som evolutionisterna påstår,
måste oceanerna vara minst en miljard år gamla. Varje år förflyttas ca 27
miljarder ton sediment från land och läggs på havsbottnen. Om nu denna
frekvens hade varit densamma i en miljard år (det andra axiomet!) borde
sedimentdjupet vara ca 30 km, och ett 61 km tjockt lager skulle ha
forslats bort från kontinenterna! Detta är helt orimligt.
En liknande
motsägelse finns i salthalten i havet och i de stora mängderna av
meteoritiskt stoff som årligen faller ned på jorden.
|
|
MUTATION:
En plötsligt uppkommande ärftlig förändring i arvsanlagen.
|
Till Darwins teorier
om utvecklingens mekanismer har senare lagts tankarna om
mutationernas betydelse. Dessa är språngvisa förändringar i
arvsanlagen, och de är oftast skadliga. Men ibland kan nyttiga mutationer
inträffa, vilka sedan utnyttjas för artens överlevnad. Men hur kan en
slumpvis inträffad gynnsam mutation bidra till utvecklingen mot högre
former, när det för varje sådan mutation inträffar nittionio skadliga
mutationer? Det är som om man skulle försöka komma framåt genom att gå ett
steg framåt och nittionio bakåt!
Frågan om
utvecklingens syfte hör till evolutionisternas största filosofiska
problem.
|
|
TEISTISK
EVOLUTION:
En utveckling som är ledd av Gud. |
Teistisk evolution
Kan då inte Gud ha
lett utvecklingen, så att alla dessa mekanismer har letts i rätt riktning?
Om det nu är omöjligt för slumpen att åstadkomma en gynnsam utveckling, så
är väl allt möjligt för Gud?
Idén om en sådan
teistisk evolution har kommit till för att förena evolutionstanken
med kristen tro.
Det är klart att allt
är möjligt för Gud, också att sköta om att en sådan utveckling kunde ske
precis som evolutionsteorin säger. Men det är helt onödigt att underkasta
sig utvecklingstanken överhuvudtaget.
Först och främst
accepterar vi då de ogudaktiga förutsättningarna, som vi tidigare nämnt.
En kristen skall väl inte utgå från att Gud inte handlat? Om man gör det,
skall man väl inte heller bygga upp utvecklingen på Guds ingripande? Det
är ren inkonsekvens.
|
|
Rom 5:12
1 Kor
15:21ff
1 Tim 2:13 |
Men viktigare än
detta är ändå Bibelns eget vittnesbörd. Till skapelseläran och
syndafallsberättelsen hör hela den kristna trons grund. Frälsningen
bygger på att syndafallet verkligen har skett. Paulus argumenterar
i Rom 5 utgående från Adams historiska verklighet. På samma sätt gör han i
1 Kor 15 och 1 Tim 2.
Hur såg den första
människan ut, om hon utvecklades enligt evolutionsteorins modell? När blev
hon människa? Var hon alls syndfri?
|
|
Ps
8:4-5 |
Enligt
utvecklingsläran måste människan bli bättre och bättre. Något syndfritt
urtillstånd kan vi alltså inte tala om. Därför sägs syndafallsberättelsen
vara en myt, och parallellen mellan Adam och Jesus måste förstås
symboliskt. Konsekvensen av detta resonemang syns i vår tids omtolkning av
hela frälsningsläran.
Det är inte bara i
frälsningsläran som konsekvenserna blir ödesdigra. Evolutionstanken kommer
in i alla sammanhang. Inte minst för psykologin har den haft en avgörande
betydelse.
Människosynen
är ju en helt annan, om man räknar med att drifterna stammar från en
primitiv tidsålder och att de kan förädlas i takt med utvecklingen, än om
de ses som köttets arv från syndafallet. Pedagogiken påverkas, då
den ser på aggressivitet och onormalt beteende som något ursprungligt och
försvarbart.
Också Hitlers
utrensning av den "lägre rasen" har sina rötter i
evolutionstanken.
För oss som kristna
är det en styrka att kunna tro på en Gud som är allsmäktig, och som också
gett oss bevis för detta i sitt Ord. För en kristen är det inte svårt att
se naturen som ett enda stort bevis för skapelsen:
När jag
ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna, som du har
berett, vad är då en människa, att du tänker på henne, eller en
människoson, att du låter dig vårda om honom?
|