Kristi lidandes
historia
Tredje akten [1 | 2 |
3 | 4 | 5
| 6]
Vad Kristus
gör och lider inför Hannas och Kajfas samt rådet
Soldaterna
med sin befälhavare och judarnas tjänare grep nu Jesus
och band honom. De förde honom först till Hannas, svärfar
till Kajfas, som var överstepräst det året. Det
var Kajfas som hade gett judarna det rådet att det var bäst
att en man dog i folkets ställe. (Joh 18:12-14)
De
som hade gripit Jesus, förde honom till översteprästen
Kajfas, där de skriftlärda och de äldste hade samlats.
(Matt 26:57, Mark 14:53, Joh 18:24)
Översteprästen
frågade ut Jesus om hans lärjungar och om hans lära.
Jesus svarade honom: "Jag har talat öppet till världen.
Jag har alltid undervisat i synagogan och i templet, där alla
judar samlas. I hemlighet har jag inte talat någonting alls.
Varför frågar du mig? Fråga dem som har hört
vad jag har förkunnat för dem. De vet vad jag har sagt."
När Jesus sade detta, gav en av tjänarna, som stod där,
honom ett slag i ansiktet och sade: "Skall du svara översteprästen
på det sättet?" Jesus svarade: "Har jag sagt
något oriktigt, så bevisa det, men har jag talat rätt,
varför slår du mig då?" (Joh 18:19-23)
Simon
Petrus och en annan lärjunge följde efter Jesus. Den lärjungen
var bekant med översteprästen och kom med Jesus in på
översteprästens gård. Men Petrus stod utanför
vid porten. Den andre lärjungen, han som var bekant med översteprästen,
gick då ut och talade med flickan som vaktade porten och förde
in Petrus. Tjänsteflickan sade till Petrus: "Är inte
också du en av den där mannens lärjungar?"
Han svarade: "Nej, det är jag inte." Eftersom det
var kallt hade tjänarna och vakterna gjort upp en koleld, där
de stod och värmde sig. Även Petrus stod och värmde
sig tillsammans med dem. En tjänsteflicka, som fick se honom
sitta vid elden, betraktade honom noga och sade: "Den där
mannen var också med honom." Men han nekade: "Nej,
kvinna, jag känner honom inte." Strax därefter kom
de som stod där fram till Petrus och sade: "Visst är
du också en av dem. Ditt uttal avslöjar dig." Han
nekade igen och svor på det: "Jag känner inte den
mannen." Då sade en av översteprästens tjänare,
en släkting till den som Petrus hade huggit örat av: "Såg
jag inte själv att du var med honom i trädgården?"
Men han förbannade och svor: "Jag känner inte den
där mannen som ni talar om." Och genast, medan han ännu
talade, gol tuppen. Då vände Herren sig om och såg
på Petrus. Och Petrus kom ihåg vad Herren hade sagt
till honom: "Innan tuppen gal i natt, skall du tre gånger
förneka mig." Och han gick ut och grät bittert. (Matt
26:58, 69-75, Mark 14:54, 66-72, Luk 22:54-62, Joh 18:15-18, 25-27)
Översteprästerna
och hela Stora rådet försökte finna något
vittnesmål mot Jesus för att kunna döma honom till
döden, men de fann inget. Många vittnade falskt mot honom,
men deras vittnesmål stämde inte överens. Då
steg några fram och avlade detta falska vittnesmål mot
honom: "Vi har hört att han har sagt: Jag skall bryta
ner detta tempel som är byggt med händer, och på
tre dagar bygga upp ett annat som inte är gjort med händer."
Men inte heller i detta fall stämde deras vittnesmål
överens. (Matt 26:59-61, Mark 14:55-59)
Då
reste sig översteprästen och steg fram och frågade
Jesus: "Svarar du inte på vad dessa vittnar mot dig?"
Men Jesus teg och svarade inte. Översteprästen frågade
honom vidare: "Är du Messias, den Välsignades son?
Jag besvär dig vid den levande Guden, att du säger oss
om du är Messias, Guds Son." Jesus sade till honom: "Du
själv sade det. Men jag säger er: Härefter skall
ni se Människosonen sitta på Maktens högra sida
och komma på himlens moln." Då rev översteprästen
sönder sina kläder och sade: "Han har hädat.
Behöver vi några fler vittnen? Se, ni har nu hört
hädelsen. Vad anser ni?" De svarade: "Han är
skyldig till döden." Och de män som bevakade Jesus
hånade honom och slog honom. De höljde över honom
och sade: "Profetera för oss, Messias! Vem var det som
slog dig?" Och de spottade honom i ansiktet och slog honom
med knytnävarna. Också på många andra sätt
hånade de honom. (Matt 26:62-68, Mark 14:60-65, Luk 22:63-65)
När
det blev dag, samlades folkets äldste, både överstepräster
och skriftlärda och hela Stora rådet och de beslöt
att de skulle döda Jesus. De lät föra honom inför
sitt råd och frågade: "Är du Messias, så
säg det!" Han svarade dem: "Om jag säger det,
tror ni det inte, och om jag frågar er, svarar ni inte. Men
härefter skall Människosonen sitta på Guds, den
Allsmäktiges, högra sida." Då frågade
alla: "Är du alltså Guds Son?" Han svarade
dem: "Ni själva säger att Jag Är."
De sade: "Behöver vi något mer vittnesmål?
Vi har själva hört det från hans egen mun."
( Matt 27:1, Mark 15:1, Luk 22:66-71)
eller:
Matt 26:57-75
eller: Mark 14:53-72.
|