|
Länkar |
Evangelium enligt Matteus
Författare och tid
Matteus, en av de tolv apostlarna, utpekas enhälligt av de gamla kyrkofäderna som författare till det evangelium. Inom den gamla kyrkan var den uppfattningen rådande att Matteus ursprungligen skrivit sitt evangelium på arameiska (folkspråket i Palestina). Papias, biskop i Hierapolis, skrev omkring år 125: "Matteus sammanskrev på hebreiska (arameiska) språket utsagorna envar tolkade dem så gott han kunde." Det är möjligt att Matteus själv översatte evangeliet till grekiska.
Tiden för evangeliets uppkomst kan inte med säkerhet anges. Kyrkofadern Irenaeus (död c:a 200) berättar, att "Matteus skrev sitt evangelium, medan Petrus och Paulus predikade i Rom". Detta skulle betyda att det skrevs omkring år 63 vilket är mycket sannolikt.
Indelning
| 1:1-4:11 | Jesu barndom och förberedelsetid |
| 4:12-18:35 | Verksamhet i Galileen |
| 19-20 | Verksamhet i Perea |
| 21-25 | Verksamhet i Jerusalem |
| 26-28 | Jesu lidande, död och uppståndelse |
Några huvudpunkter
- Evangelium enligt Matteus bildar en lämplig övergång från Gamla testamentet till Nya testamentet. Matteus vill för Israels folk visa, att Jesus Kristus är den av profeterna utlovade Messias, lagens och profeternas fullbordare.
- Genomgående är författarens stora kännedom om Israels historia och ledande män, han kände också bra till templet i Jerusalem och gudstjänsten.
- Gamla testamentet citeras 65 gånger av Matteus. Tolv gånger nämner han vid viktiga skeden i Jesu liv, att profetiorna blivit fullbordade i Jesus. Hans bok blir därigenom "de uppfyllda profetiornas bok" och ett vittnesbörd om glädjen över det gudomliga löftesordets sanning.
- Han framhåller, att Jesus icke blott är judarnas konung, utan hela världens Frälsare. Evangeliet berättar strax i början om hednavärldens längtan (2: 1-12) och avslutas med den missionsbefallningen.
- Matteus evangeliet inringas av fem höjdpunkter där det framgår
vem Jesus var:
- Jesu doptillfälle, där Gud själv, samme Gud, som står bakom Gamla testamentet, nu i början av Nya testamentet, betygar: "Denne är min älskade Son, i vilken jag har funnit behag" (3: 13-17).
- Petri bekännelse, den första bekännelsen av en människa (16: 13-17).
- Folkets hänförda, men tyvärr så kortvariga hyllning av Jesus som konung, då han red in i Jerusalem (21: 1-11).
- Jesu egen högtidliga bekännelse inför Stora rådet (26:63-64).
- Hans sista befallning om världsmissionen (28: 16-20).
- Matteus har också tagit med flera stora tal av Jesus:
- Bergspredikan (5-7)
- Utsändningstalet (10)
- Liknelserna om himmelriket (13)
- Kristi kyrkolag (18)
- Talet om den yttersta domen (24-25)