|
Länkar |
De historiska böckerna
Nya Testamentet uppfyllelse av det gamla
Nya Testamentet uppfyllelse av det gamla
Nya testamentet, som fått sitt namn av kyrkofadern Tertullianus (död omkring 220), är en samling kristna skrifter. De vittnar om kristendomens början. Huvudbudskapet är evangeliet om frälsningen i Jesus Kristus. Med Jesu ankomst började uppfyllelsen av det, som profeterna bebådat och alla förebilder åsyftat. Genom honom upprättades det nya förbundet mellan Gud och människor.
Men uppfyllelsen övergick människornas förväntat på ett underbart sätt. Jesus blev inte en jordisk furste, utan iställetmen blev han den sanna uppfyllelsen av det gamla förbundet och dess löften. Genom honom blev Israels välsignelse skänkt till alla jordens folk (1 Mos. 12:3; Ef. 2:13-15).
Jesus, som hela GT syftar till, är medelpunkten i hela Nya testamentet. Hur nära nya förbundet är det gamla framgår av att förelöparen. Johannes Döparen som föddes i ett israelitiskt prästhem. Hans födelse bebådades i det gamla templet i den stund, då rökelseoffret frambärs och folket stod i bön inför Herrens ansikte (Luk. 1:5-23). Trots detta tempels många brister bekände sig Herren dock till denna helgedom (1 Kon. 8:29) och ville skänka det en förnyelse.
När Guds tid var inne gick Jesus in i det översteprästerliga ämbetet. Han behövde inte några nya lokaler. Gamla judiska synagogor dugde till kristendomens första tempel eller kyrkor. Och likväl var allt nytt. Vi får som kristna betrakta det gamla i den förnyade uppenbarelsens ljus.
Jesus har lärt oss hur vi skall förhålla oss till de gammaltestamentliga skrifterna, då han sade: "Det är dessa, som vittna om mig" (Joh. 5:39). De orden utgör Mästarens gudomliga överskrift över GT. Jesus har också på förhand gett sin stadfästelse åt Nya testamentet, då han sade till sina lärjungar: "Den som hör er, han hör mig" (Luk. 10: 16).
De fyra evangelierna
Nya testamentets historiska böcker är de fyra evangelierna och Apostlagärningarna. Evangelierna berättar om Jesu mänskliga och gudomliga härkomst och hans messianska verksamhet ända till hans himmelsfärd. Apostlagärningarna skildrar kyrkans uppkomst och kristendomens första utbredning.
Jesus har inte efterlämnat någon bok om sin verksamhet. Den äldsta församlingen hade inte heller samma behov av några skriftliga vittnesbörd om honom som en senare tid. Budskapet om Jesus frambars muntligt av ögonvittnena till hans verksamhet. Dessutom väntade den äldsta församlingen varje dag Herrens återkomst och världens ände.
Men efterhand som ögonvittnen dog var det nödvändigt att vittnesbördet om Jesus skrevs ner. De heliga minnena som apostlarna och andra hade berättat om behövde skrivas ner innan det var för sent. Så uppstod våra äldsta evangelier några årtionden efter Jesu bortgång.
Evangelisten Lukas berättar: "Många har sammanställt en skildring av de händelser som har fått sin uppfyllelse ibland oss". Vilka skrifter Lukas avser vet vi inte. De har alla, möjligen med undantag för Evangelium enligt Markus, gått förlorade. Kyrkan ansåg att dessa var överflödiga sedan våra nuvarande fyra evangelier hade blivit nedskrivna. Därför blev de inte kopierade och spridda. Redan omkring år 130 var de fyra evangelierna i allmänt bruk vid gudstjänsterna. Likaså har kyrkan förkastat alla de evangelier som uppstått i kretsar utanför kyrkan efter våra fyra evangeliers tillblivelse.
Ordet evangelium (grek. evangelion) betyder "ett gott budskap". Nya testamentets goda budskap är budskapet om Jesus Kristus och frälsningen genom honom. Det finns alltså i denna betydelse blott ett evangelium. Luther säger: "Man skall veta, att det finnes blott ett evangelium, fastän det är skrivet av många apostlar."
Den synoptiska frågan
Om man läser de fyra evangelierna uppmärksamt så kan man se att de tre första liknar varandra ganska mycket. Både uppläggningen och innehållet är i huvudsak likadan i alla tre evangelierna. Berättelserna är på flera ställen nästan ordagrant lika. De kallas därför sedan år 1774 med ett gemensamt namn synoptikerna. Ordet kommer från det grekiska synopsis, som betyder översikt eller "sammansyn". Dessa evangelier handlar i huvudsak om Jesu verksamhet i Galileen, medan Johannes mera berättar om hans arbete i Judeen och Jerusalem.
Gemensamt för alla evangelier är den utförliga berättelsen om Jesu Lidande, vilket visar den framträdande plats korset intog i den äldsta församlingen. Men fastän de tre första evangelierna i hög grad liknar varandra så har de också många stora olikheter.
Vi får vara tacksamma över att evangelierna är olika. Om man ser på en staty från fyra olika sidor får vi en rikare och bättre helhetsbild av statyn. På samma sätt kan vi genom Guds underbara ledning se bilden av Jesu Kristi liv och gärning, från flera olika synvinklar. Vi äger alltså samma evangelium i en fyrfaldig gestalt, ett starkt bevis på den evangeliska berättelsens sanning.
Läs David Kuskes schema: Angående evangeliernas likheter och olikheter
Innehåll | Föregående avsnitt | Nästa avsnitt