|
Länkar |
Evangelium enligt Lukas
Författare och tid
Det tredje evangeliet är enligt den gamla kyrkans enhälliga uppfattning skrivet av Lukas. Lukas var medarbetare till Paulus och hans nära vän. Han var av hednisk härkomst och är den ende författare i Bibeln som inte tillhörde Israels folk.
Lukas evangelium är den första delen av ett sammanhängande historiskt verk. Apostlagärningarna utgör den andra delen i verket. Författaren vill i detta arbete framställa kristendomens uppkomst och evangeliets utveckling från Jerusalem och Galileen till Grekland och Rom. Enligt företalet till evangeliet (1:1-4) har han gått till sitt arbete som en verklig forskare och vinnlagt sig om tillförlitlighet. Han är historikern bland evangelisterna, och skriver på ett språkligt bra sätt.
Hans källor var troligen de som "från början själva varit ögonvittnen och ordets tjänare". Troligen de som tillhörde den närmaste lärjungakretsen. Det är möjligt att Lukas kände Jesu moder och av henne fått barndomsberättelserna. I Apg. 21:18 framgår det att han varit gäst hos Jakob, Herrens broder.
Sitt arbete har Lukas tillägnat en bildad grekisk man vid namn Teofilus, men säkert har han också velat tjäna även en store läsekrets bland hednakristna. Evangeliet är troligen skrivet omkring år 60. Eftersom händelsebeskrivningen i apostlagärningarna slutar med Pauli fångenskap år 63 så borde evangeliet ha blivit skriven innan.
Indelning
| 1:1-1:4 | Förord | |
| 1:5-2:52 | Barndomsberättelser | |
| 3:1-4:13 | Förberedelse för tjänst | |
| 4:14-19:27 | Jesu verksamhet som Människosonen | I Galileen och angränsande områden (4:15-9:50) |
| Den stora reseberättelsen (9:51-19: 27) | ||
| 19:28-21:38 | I Jerusalem | |
| 22-23 | Lidandeshistorien | |
| 24 | Jesu uppståndelse | |
Några huvudpunkter
- Att Lukas är historiker framgår av att han lägger stor vikt vid att framställa evangeliets samband med mänsklighetens historia. Hos ingen evangelist finns så många namn från den allmänna historien: Augustus (2:1), Tiberius (3: 1), Kvirinius (2:2), Klaudius (Apg. 11: 28) m. fl. Med anledning av detta säger Luther: "Lukas vill liksom göra Kristus gemensam för alla folk. Han vill visa att denne Kristus inte tillhör endast judarna utan även Adam och hans säd, det är alla folk i hela världen."
- Evangelistens noggranna forskning har gett oss ett rikt evangelium.
Närmare hälften av innehållet hos Lukas ingår
inte i de andra. Bland detta "specialmaterial" finns många
härliga berättelser.
- Jesu barndomsberättelser (Lukas är framom andra julens evangelist)
- Jesu programtal i Nasarets synagoga (4:16-29)
- Skildringarna om Petri fiskafänge (5:1-11)
- Änkans son i Nain (7: 11—17)
- Marta och Maria (10:38-42)
- Emmausvandrarna (24:13-35)
- Med stor förkärlek berättar han om människor
utanför Israel, vilka kom i kontakt med
Jesus:- om de besatta i gadarenernas land (8:26-39)
- om samariterna, som Jesus försvarar (9:51-56)
- om den barmhärtige samariten (10:30-37)
- den tacksamme samariten (17:11-19)
- om fyra romerska hövitsmän, som hade sympati för Jesus och kristendomen (Luk. 7:1-l0; 23:47; och i Apg. 10; 27:1, 43).
- Lukas evangelium innehåller många berättelser och
liknelser som framhåller Jesu kärlek till syndare.
- om det förlorade fåret, den bort tappade penningen och den förlorade sonen (15)
- berättelsen om synderskan i fariseens hus och Sackeus
- Till de ringaktade och små hörde vid denna tid även kvinnorna. Lukas försummar icke att framhålla, att Jesu frälsande nåd lyste in även i kvinnovärlden. (2:36f; 7:11-17; 7:36-50; 8: 1-3; 10:38-42 m.fl)
- Som överskrift över hela evangeliet kunde skrivas Jesu ord:
"Människosonen har kommit för att upp söka och frälsa
det som var förlorat"