|
Länkar |
11. DEN HELIGE ANDE OCH KYRKAN
B. Det andliga livet i församlingarna
A. Församlingar grundas
Den första församlingen blev grundad genom Guds ord, genom evangeliet om Jesus. Då Petrus predikade på pingstdagen i Jerusalem fick åhörarna ett "styng i hjärtat" (Apg. 2). Människor kom till tro på Jesus och blev genom dopet upptagna i församlingen.
I Apg 17 kan vi läsa om ett annat exempel på hur en församling blev till. Paulus och hans medarbetare Silas kom till staden Berea. De gick i vanlig ordning till synagogan och började predika om Jesus. De vittnade om att han är Frälsaren som Gud hade utlovat i GT. Judarna i synagogan tog emot det predikade ordet. De forskade dagligen i Skrifterna för att se om förkunnelsen var i enlighet med ordet.Många av dem kom till tro.
På liknande sätt uppstod på flera orter nya församlingar. Dessa kristna församlingar hjälpte och stödde varandra men de var också missionerande. De kunde inte låta bli att tala om vad de hade hört och sett. Att arbeta för uppbyggandet av Kristi rike, av nya församlingar, och för spridandet av evangelium, var en huvudsak för dem.
B. Det andliga livet i församlingarna
De höll troget fast vid apostlarnas lära och gemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna. (Apg. 2:42)
Församlingarna höll hårt fast vid apostlarnas lära. Evangeliets stora skatt, det frälsande evangeliet, hade blivit dyrbart för de kristna och därför ville man inte mista det. Förhållandet i de första församlingarna var sådant som Jesus säger i Joh.10:27: "Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig".
Förutom att hålla fast vid Bibeln hade bönen blivit ett viktigt behov för de första kristna. De ville inte heller gå miste om nattvarden, utan brukade regelbundet brödsbrytelsen, det nådemedel som Kristus instiftat. Också församlingsgemenskapen, gemenskapen mellan bröder och systrar i tron, var viktig för dem.
Om vi använder orden Bibeln, Bönen, Brödsbrytelsen och Brödragemenskapen för de fyra delarna i bibelordet ovan, kan vi lättare minnas att församlingen behöver alla dessa fyra B’n. Saknas något eller några B’n blir församlingen lika ostadig som en stol som mister något av sina ben.
Men eftersom man behövde Guds ord kallade man Ordets tjänare i överensstämmelse med Kristi befallning. Vi kan se hur församlingsledare blev kallade i varje församling. Det var nödvändigt med en ordning i församlingen, och det var nödvändigt med Ordets tjänare, äldste, pastorer, som kunde predika Ordet och vårda församlingarna.
C. Församlingarnas problem
Det är trosstärkande att läsa Apostlagärningarnas beskrivning av evangeliets segertåg, om hur Herren genom lärjungarnas vittnesbörd om Frälsaren fick ingång i syndares hjärtan och hur nya församlingar bildades. Men det är också lärorikt för oss att se att de första lärjungarna också hade många problem att brottas med. I missionsarbetet fick de första församlingarna känna på både yttre och inre nöd och motstånd och problem. Det fanns också problem att brottas med inne i de första kristna församlingarna.
Synden kom också fram på den tiden. Det fanns församlingsmedlemmar, som började leva i synd (Apg. 5). Det förekom stridigheter mellan kristna, ett exempel på detta var oenigheten mellan Paulus och Barnabas (Apg. 15:36-41). Ett annat problem var förhållandet mellan judekristna och hednakristna.
Det kom yttre motstånd. Förföljelsen i Jerusalem är ett exempel på detta (Apg. 8:1). Det gick som Jesus hade sagt till sina lärjungar. De upplevde hat och fiendskap från Kristi fiender. Men Gud använde även förföljelsen för kristendomens utbredande. När lärjungarna skingrades till följd av förförljelse, blev detta en anledning till att evangelium blev predikat också i Samarien (Apg. 8:4-5).
Vi kan i allt detta tydligt se Andens ledning. Han byggde upp Kyrkan på ett underbart sätt, vilket Apostlagärningarna som helhet är ett vittne på.