6 Vetenskapliga problem

"De verkar ta för givet att evolutionen är ett faktum", kommenterade Johnny, Davids pappa, då David och Mattias kom in i vardagsrummet. Davids kompis Mattias skulle stanna över helgen hos David.

"De här naturprogrammen på fyran är väldigt intressanta, men de ser allt ur evolutionsteorins synvinkel."

"Det påminner mig om en fråga jag har", anmärkte David. "Vår diskussion om påstådda motsägelser har hjälpt mig att förstå Bibeln bättre. Jag kan acceptera en del av det som du och mamma har sagt om Bibeln och hur man ska förstå den. Men måste vi alltid ta för givet att Bibeln har rätt? Det kanske är vi som tolkar Guds Ord fel?"

"Nu förstår jag inte riktigt hur du menar", sa hans mamma.

"Ta evolutionen. Vi tycker för det mesta att Bibelns lära om skapelsen och vetenskapens teori om evolutionen går stick i stäv med varandra. Men kan inte båda på sätt och vis vara rätt? Förra veckan var jag och Mattias på en föreläsning över ämnet: "Skapelse och evolution - två sidor av samma sak." Det var den kristna ekumeniska föreningen som hade bjudit in föreläsaren. Och jag tyckte att talaren hade en del att komma med", hävdade David.

"Som vad då?" undrade Johnny nyfiket.

"Som till exempel de sex skapelsedagarna", föreslog Mattias. "Om vi tänker oss att de är sex långa tidsperioder, då ryms många av de vetenskapliga upptäckterna som stöder evolutionen."

"Ja, och det verkar som om bibeltexten ger utrymme för en sådan tolkning", tillade David. "Talaren påpekade att ordet 'dag' används i flera olika betydelser i Bibeln. Ibland används det till och med om en lång tidsperiod."

David slog upp 1 Moseboken 2:4 i en bibel. "Det står visserligen i den här översättningen: 'då när Herren Gud hade gjort jord och himmel', men på hebreiska står det 'den dagen då Herren Gud hade gjort jord och himmel'. Så till och med i skapelseberättelsen används ordet 'dag' om en längre tidsperiod."

"Glöm inte bort det andra bibelstället som stöder den åsikten", påminde Mattias David. "Jag tror att det är någonstans i 2 Petrusbrevet det står: 'För Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag.'"

"Ja, och så har vi Psaltaren 90", sa David, "där Mose, som skrev ner skapelseberättelsen säger: 'Ty tusen år är i dina ögon som den dag som förgick i går, de är som en nattväkt.' Båda ställena verkar ge stöd åt tanken att en 'dag' kan vara en lång tidsperiod. Så vi behöver inte känna att skapelsen och evolutionen motsäger varandra."

"Ni har rätt i att ordet 'dag' kan betyda flera olika saker", medgav Johnny. "Det kan syfta på dygnets ljusa timmar i motsats till natten. Det kan syfta på ett dygn. Eller det kan betyda en era eller tidsperiod. Men hur kan vi veta vilken mening som avses? Vi måste se på sammanhanget. Vi kan ju börja med att göra det med skapelseberättelsen. Finns det något i sammanhanget som antyder hur Gud använder ordet 'dag' då han talar om de sex skapelsedagarna?"

"Jag skulle tro att du syftar på frasen: 'Och det blev afton och det blev morgon'", svarade David. "Men brukar vi inte tala om en ny tidsålders gryning? Afton och morgon kanske syftar på början och slutet av en era."

"Ja, men det finns inget i texten i Första Moseboken 1 och 2 som stöder den åsikten. I stället talar Herren om de två delarna av ett dygn - kvällen och morgonen. Skälet till att kväll nämns först är att det hebreiska folket tänkte sig att solnedgången var början på ett dygn och inte soluppgången och det ger ännu mer stöd åt tanken att skapelsedagarna var 24-timmarsdygn. Annars skulle det verka konstigt att tala om slutet på en era före början av den. Så sammanhanget ger inget stöd åt åsikten att skapelsens sex dagar skulle vara sex långa tidsperioder."

"Och när vi ser på sammanhanget i 2 Petrusbrevet 3:8 och Psalm 90:4 märker vi att de här ställena inte alls handlar om skapelsen. Båda författarna beskriver att Gud är evig. Han är inte bunden till tiden. Men däremot skapade han tiden när han skapade världen. Mätt med den tid han själv skapade tog det sex 24-timmarsdygn att skapa världen."

David funderade en stund medan han studerade berättelsen i Första Mosebok i sin bibel. "Men hur var det möjligt för Gud att göra allt han gjorde den sjätte dagen? Det står att han inte bara skapade djuren, utan Adam också, satte honom i Edens lustgård, gav honom anvisningar om kunskapens träd på gott och ont, sa åt honom att ge namn åt djuren och sedan skapade han kvinnan. Allt det måste ju ta längre tid än 24 timmar."

"Gud åstadkom utan tvivel väldigt mycket den sjätte dagen, men för en fullkomlig och allsmäktig Gud är det inte omöjligt."

"Men har vi inte missat det viktigaste i allt det här?" frågade Johnny. "När vi försöker harmoniera skapelse och evolution så här, är det väl egentligen fråga om att anpassa Bibeln så att den stämmer överens med evolutionen. Om människor inte vore så påverkade av evolutionsteorin är det tveksamt om de skulle läsa in något mer än 24-timmarsdygn i Första Moseboks berättelse. Och när vi anpassar skapelseberättelsen på det viset ifrågasätter vi faktiskt samtidigt om de första kapitlen i Bibeln verkligen är verklig historia. Rätt som det är har skapelsen av Adam och Eva och deras syndafall blivit till vanliga berättelser och man börjar ifrågasätta syndens verklighet och allvar."

"Så du menar att skapelse och evolution är motsatta åsikter som inte går att harmoniera med varandra?" frågade Mattias.

"Det stämmer", svarade Johnny.

"Skapelsen och evolutionen är inte bara två olika uppfattningar om hur den här världen kom till och hur lång tid det tog. De representerar två olika uppfattningar om huruvida det finns en Gud - en Gud som har skapat oss och frälst oss. Ni förstår, David och Mattias, ett angrepp på skapelsen är till slut också ett angrepp på Kristus. Om vi plockar bort Gud plockar vi också bort synden och frälsningen. Därför måste vi alltid se på Skriften som en enhet. Förändrar vi ett ställe, är risken stor att det påverkar andra ställen också. Då det gäller skapelse och evolution är det ett slag mot själva hjärtpunkten i evangeliet - hoppet om himlen som vi har genom Kristus.