Aftonbön på tisdagen

från Johannes Bäck: Främlingarnas hemliv.

Innehåll

Barmhärtige Gud!

Tillsammans med dina andra barn skyndar jag mig nu att inställa mig inför din nådetron för att tacka och be till dig. För att inte bli avvisad kommer jag i Jesu namn. Rättfärdige Gud, du kan ju inte kasta ut mig då jag gömmer mig bakom din Sons rättfärdighet och förtröstar endast på hans förtjänst.

Mitt första ärende är att tacka och prisa dig för all den nåd som du har bevisat mig i dag.Det är inte litet, utan mycket, mycket gott som även i dag har kommit mig till del, och det endast för din barmhärtighets skull, inte det minsta för min egen värdighets skull. Hur dyrbar är inte din nåd, Gud! Människors barn har sin tillflykt under dina vingars skugga. De mättas av de rika gåvorna i ditt hus, av din ljuvlighets ström ger du dem att dricka. 1)

Den största välgärning som du har visat mig i dag är att du under dagens lopp har vårdat mitt nådeliv så, att jag också i kväll kan komma inför dig i Jesu namn med barnslig förtröstan. Jag märker verkligen att du har allvar med ditt löfte att fullborda det goda verket som du har börjat hos mig, och jag börjar mer och mer hoppas att lyckligt nå målet. Visst är det sant att jag är full med synd, och också för i dag är mitt skuldregister stort, men du försäkrar ju i ditt ord att mina många synder inte kan göra din nåd om intet.

Dina nådelöften och dina heliga sakrament vittnar om att blodet från min Frälsares sida inte har runnit förgäves, utan att det har haft och ännu har en välsignad verkan. Bekräfta också i kväll detta vittnesbörd för mitt hjärta och hjälp mig att tro, även om jag inte känner det, att jag nu också har full förlåtelse för alla mina synder genom försoningsblodet. Ge mig dessutom en stark tro på att du även under kommande tider genom din bevarande nåd skall behålla mig i denna saliggörande tro till befrielsens dag.

Uppehåll du det ofta sjunkande modet och ge den trötte ökenvandraren kraft och den maktlöse tillräcklig styrka. Ta ditt barn i famnen och bär det enligt ditt trofasta löfte. Herre Jesus, du min själs herde och vårdare! Du har ju många får att sköta och de flesta bland dem är större och starkare än jag, för jag är blott ett av de minsta och svagaste lammen, men lämna mig inte därför. Om någon behöver en herde och en herdes omsorg, så är det just de svaga och sjuka lammen. Jag är således den som särskilt behöver dig.

Jag behöver också ditt bistånd och din nåd, du högt ärade Helige Ande! Vittna kraftigt med min ande att jag är ett Guds barn. Led mig i din sanning. Undervisa mig i dina budord. Rensa mig med din tuktans kniv. Trösta mig i bedrövelsen, styrk mig i svagheten och hjälp mig lyckligt fram till det himmelska hemmet.

Treenige Gud, Fader, Son och Ande! Ta mig också den här natten i ditt nådiga beskydd. Jag är trött av dagens mödor. Ge mig därför en uppfriskande vila och låt mig få njuta en lugn och vederkvickande sömn. Ge mig nåd att på dina axlar kasta alla bekymrade och ängsliga tankar, som vill ta sömnen ifrån mig. Du, min Gud, vakar ju över mig, varför skulle jag då behöva vaka?

Låt din faderliga hand vila även över mina släktingar och vänner, mina bröder och systrar i tron, ja, över alla mina medmänniskor. Förbarma dig över alla dem, som under denna natt skall lämna detta jordeliv. Låt dem saligt somna in i tron på sin Frälsares förtjänst. Och om du i ditt allvisa råd har beslutat att kalla också mig bort i natt, så ta mig då hem till dig, så att jag där, fri från jordens lidande, med keruber och serafer får sjunga ditt lov. Hör mig, Gud, för Jesu Kristi skull. Amen.

1) Ps 36:8f