|
Länkar |
Gamla och Nya testamentets kanoniska böcker
Bibeln ett bibliotek
Samlingen av vår kristna religions heliga urkunder kallas enligt kyrkofadern Krysostomus’ (biskop i Konstantinopel omkring 400) initiativ Bibel. Detta namn härledes från grekiska ordet ”biblia”, som betyder böcker och betecknar att Bibeln är ”böckernas bok” eller den viktigaste av alla böcker. Denna urkund utgör inte bara en bok, utan ett helt bibliotek av böcker.
De indelas i två huvudavdelningar: Gamla testamentet och Nya testamentet. GT består av 39 böcker, NT av 27, sammanlagt 66 böcker. GT handlar huvudsakligen om Guds förberedande nådesförbund med Israels folk genom Mose och NT om Guds eviga nådesförbund med hela det syndiga människosläktet genom Jesus Kristus. GT’s böcker har uppstått under en tidrymd av ett och ett halvt årtusende. NT däremot, som består av historiska böcker, brev och en profetisk bok, har skrivits under ett släktled.
Dessa böcker blev så småningom samlade till GT’s och NT’s kanoniska skrifter. Detta namn, som kyrkofäderna i fjärde århundradet började använda, innebär att dessa skrifter blivit erkända av den kristna kyrkan som kanon, d. v. s. rättesnöre, Gal 6:16, för dess tro, lära och liv.
Gamla Testamentets indelning
Det finns två vanliga indelningsalternativ. Det första som utgår från böckernas innehåll är den indelning som finns i våra biblar.
| Gamla Testamentets indelning utgående från böckernas innehåll | |||
| Lagen | Israels historia | Poesi och vishet | Profetia |
| De fem Moseböckerna | De historiska böckerna | De poetiska böckerna | De profetiska böckerna |
Genesis, Exodus, Leviticus, Numeri, Deuteronomium |
Josua, Domarboken, Rut, Samuelsböckerna, Kungaböckerna, Krönikerböckerna, Esra, Nehemja, Ester |
Job, Psaltaren, Ordspråksboken, Predikaren, Höga Visan, Klagovisorna (Klagovisorna brukar placeras efter Jeremia, eftersom han är författaren) |
Jesaja, Jeremia, Hesekiel, Daniel, Hosea, Joel,
Amos, Obadja, Jona, Mika, Nahum, Habackuk, Sefanja, |
Det andra alternativet är den indelning som finns i den hebreiska Bibeln vilket är den traditionella judiska indelningen.
| Judarnas traditionella indelning | ||||
| Lagen | Profeterna | Skrifterna | ||
| de fem Moseböckerna | de tidigare | de senare | de tre stora skriftrullarna |
de fem festrullarna |
| Josua, Domarboken, Samuelsböckerna och Kungaböckerna | Jesaja, Jeremia, Hesekiel samt Tolvprofetrullen (Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona, Mika, Nahum, Habackuk, Sefanja, Haggai, Sakarja, Malaki) | Psaltaren, Ordspråksboken och Job | Höga Visan, Ruth, Klagovisorna, Predikaren och Ester | |
| Daniel, Esra,Nehemja och Krönikeböckerna | ||||
| Bibelns äldsta del och grundval. Från första stund betraktades de ord som Gud gav folket som heligt. | Består av både historiska och i egentlig mening profetiska skrifter. Herrens utkorade gudsmän och profeter har skrivit dessa böcker. Samlingen avslutades först efter Malakis tid omkring år 430 fKr. | Psaltaren var ämnad för Gudstjänstbruk. Festrullarna läste på årliga högtidsdagar. Daniels bok intar en särställning, han ägde profetians gåva men han var inte en profet bland sitt eget folk. Likaså Krönikeböckerna som innehåller en historisk överblick. |
||
Det är svårt att med säkerhet avgöra när dessa böcker blev samlade till en enhet. Men århundradena närmast före Kristus framställs i de apokryfiska böckerna som en profetlös tid. Då judarna förstod att profeternas röst tystnat är det naturligt att de tidigt kände behov av att samla och kanonisera sina heliga skrifter, den dyrbara bokskatt, som genom Guds underliga ledning blivit bevarad såväl under Jerusalems förstöring som under landsflykten.
FördjupningMartin Luthers företal över Gamlatestamentet finns på svenska i samlingen projekt Wittenberg. |
Nya Testamentets indelning
Historiska böcker |
Breven | Profetia | |
| Evangelierna (Matteus, Markus, Lukas, Johannes) | Apostlagärningarna | Paulus brev (13), Hebreerbrevet, Jakobs brev, Petrus brev (2), Johannes brev (3), Judas brev | Uppenbarelseboken |
Den nytestamentliga kanon var ett faktum redan vid utgången av apostlatiden omkring år 100. Inom vissa riktningar motsatte man sig en del böcker och först omkring år 400 nådde man enighet på kyrkomötena, men då var det mer som ett erkännande av den syn man hade haft i århundraden.
FördjupningMartin Luthers företal över Nya testamentet finns på svenska i samlingen projekt Wittenberg. Luthers företal till Nya testamentet Läs även Ingemar Furbergs artikel: Den nytestamentliga skriftkánons tillkomst Läs i Vägen kap 12 "Den
helige Ande och Bibeln" samt Hoppets bekännelse "Bibelns
ursprung". |