Startsidan

Studieguide

Kontaktpersoner

LNB-forum


Logosmappen

Trosfrågan

Sök i Folkbibeln

Länkar

 

Nordisk kulturfond

 

Jona

Jona levde omkring 800–750 fKr i Israel och var samtida med profeten Amos (2 Kung 14:25). Boken skildrar hur den trotsande Jona till slut lyder Guds kallelse och som ”första hednamissionär” kommer till Assyriens huvudstad Nineve, 130 mil nordost om Israel.

Indelning

1-2 Första kallelsen
3-4 Andra kallelsen

Några huvudpunkter

  • Judisk tradition berättar att Jona tillhört kretsen av Elisas profetlärjungar.
  • Jona hade tidigare förutsagt att Israel skulle återvinna områden från syrierna, 2 Kung 14:25-27, vilket också skedde men trots denna Herrens nåd fortsatte Israels på avfallets väg.
  • Jona var mer motsträvig än Mose och Jeremia när Gud kallade dem. Han kände till Assyriens hot och planer mot Israel och önskade deras undergång. Istället för att lyda Gud begav han sig i rakt motsatt riktning, till Tarsis i Spanien.
  • Det sista Jona såg när han slängdes i vattnet, på sin flykt undan Herren, var hedniska sjömän som bad till Gud, Jona 1:14-15.
  • Liberalteologer har velat se Jona bok som en läroskrift utan någon historisk riktighet. Men Jesus betraktade boken som en historisk verklighet: ”Ty liksom Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar och tre nätter...”, ”de omvände sig vid Jonas predikan”, Matt 12:39-41.
  • Jonas bok är den äldsta missionsskriften och visar att Gud är även hedningarnas Gud, i enlighet med Guds befallning till Abram, 1 Mos 12:1, och Jesu ord i Matt 8:11-12.

Några andliga lärdomar

  • Jona fick lära sig att lydnad i Guds skola inte är frivilligt utan ett obligatoriskt ämne.
  • Jona flydde undan Herren från Joppe. Från samma stad reste Petrus i NT för att meddela evangelium till Kornelius, den förste hedning som upptogs i den kristna församlingen, Apg 10. Inte heller Petrus reste förrän han fått ett särskilt tecken från Gud, Apg 10:9-17, så svårt var det även för apostlarna att förstå Guds barmhärtighet mot hedningarna.
  • Jona är en förebild till Kristus när han offrades för att sjömännen skulle få leva, ”Tag och kasta mig i havet ... det är för min skull som denna starka storm har kommit över er”, Jona 1:12, ”Herren Jesus Kristus, som offrade sig för våra synder för att rädda oss”, Gal 1:3-4
  • Jonas offer stillade vågornas raseri, Jona 1:15. Kristi offer stillade Guds vrede, Hebr 9:28.
  • Att fisken efter tre dagar och tre nätter slungade upp Jona på land är en förebild till Jesu död och uppståndelse, Jona 2:1, Matt 12:40

    Innehåll | Föregående avsnitt | Nästa avsnitt

Webmaster