|
Jona
Jona levde omkring 800–750 fKr i Israel och var
samtida med profeten Amos (2 Kung 14:25). Boken skildrar hur den trotsande Jona till
slut lyder Guds kallelse och som ”första hednamissionär”
kommer till Assyriens huvudstad Nineve, 130 mil nordost om Israel.
Indelning
1-2 |
Första kallelsen |
3-4 |
Andra kallelsen |
Några huvudpunkter
- Judisk tradition berättar att Jona tillhört kretsen av Elisas
profetlärjungar.
- Jona hade tidigare förutsagt att Israel skulle återvinna
områden från syrierna, 2 Kung 14:25-27, vilket också
skedde men trots denna Herrens nåd fortsatte Israels på
avfallets väg.
- Jona var mer motsträvig än Mose och
Jeremia när Gud kallade dem. Han kände till Assyriens hot och planer mot Israel och
önskade deras undergång. Istället för att lyda
Gud begav han sig i rakt motsatt riktning, till Tarsis i Spanien.
- Det sista Jona såg när han slängdes i vattnet, på
sin flykt undan Herren, var hedniska sjömän som bad till Gud,
Jona 1:14-15.
- Liberalteologer har velat se Jona bok som en läroskrift utan
någon historisk riktighet. Men Jesus betraktade boken som en historisk
verklighet: ”Ty liksom Jona var i den stora fiskens buk i tre
dagar och tre nätter...”, ”de omvände sig vid
Jonas predikan”, Matt 12:39-41.
- Jonas bok är den äldsta missionsskriften och visar att
Gud är även hedningarnas Gud, i enlighet med Guds befallning
till Abram, 1 Mos 12:1, och Jesu ord i Matt 8:11-12.
Några andliga lärdomar
|