Startsidan

Studieguide

Kontaktpersoner

LNB-forum


Logosmappen

Trosfrågan

Sök i Folkbibeln

Länkar

 

Nordisk kulturfond

 

Apokryferna

Bakgrunden till Apokryferna

Böcker som ingår i apokryferna

Bakgrunden till Apokryferna

Apokryferna eller de deuterokanoniska skrifterna är judiska skrifter som inte har upptagits i den judiska kanon (den hebreiska Bibeln). I den hebreiska Bibeln återfinns de böcker som finns i Gamla Testamentet i "lutherska" Biblar. I den Romersk-katolska och Ortodoxa kyrkan ingår även apokryferna i kanon. Martin Luther placerade apokryferna i en särskild del mellan GT och NT.

Apokryfernas olika ställning i olika samfund beror till stor del på att de har tillkommit i en mellanperiod. När judarna översatte Bibeln till grekiska år 200 f. Kr. ingick apokryferna i översättningen. Denna grekiska Bibel (septuaginta) lästes bl.a. av de grekisktalande kristna. När judarna omkring år 70 blev trängda på grund av romarna och de kristna så stängde man Skriftens kanon och de böcker som tillhör apokryferna förkastades.

Många har varit skeptiska till apokryferna. Redan namnet apokryf (fördold) avslöjar detta. Varför Hieronymus på 300-talet (e.Kr.) valde detta namn vet vi inte. Man har inom lutherdomen varit misstänksamma mot Andra Esra boken för dess apokalyptik, mot Andra Mackabeerboken eftersom den Romersk-katolska kyrkan använde den som argument för läran om skärselden och mot Tobits bok som understödde läran om frälsning genom goda gärningar.

Böcker som ingår i apokryferna

  Tillkomst tid Innehåll
Tobit sammanställd omkring 180 f.Kr. Handlar om Tobit som lider av ögonsjukdom och hans son Tobias som söker efter hjälp.
Judit skrevs under 100-talet f.Kr. Handlar om hur Judit, en from änka, går in till assyriernas läger och dödar listigt generalen.
Ester Denna grekiska version (troligen från 300 f.Kr) innhåller sex tilläggsavsnitt som inte finns i den ursprungliga Ester boken. Bl.a. Mordokais dröm, hans bön och tolkningen av hans dröm.
Första Mackabeerboken Skrevs omkring 100 f.Kr. utgående från skriftliga källor. Redogör för judarnas kamp mot syrierna och hur Judas Mackabeus och hans fyra bröder lyckas göra Israel oberoende omkring år 170 f.Kr.
Andra Mackabeerboken Skrevs samtidigt med 1 Mack. Skildrar mackabeertiden ur ett mer teologiskt perspektiv, betonar bl.a. kroppens uppståndelse och martyrskapets välsignelser.
Salomos vishet Skriven efter 100 f. Kr. En dikt som är avsedd att väcka kärlek till visheten.
Jesus Syraks vishet Skrevs omkring 175 f.Kr på hebreiska och översattes senare till grekiska. Ämnad att övertyga judar och andra att sann vishet finns i första hand i Jerusalem och inte i Aten.
Baruk Skrevs kring 100 f.Kr men framställs som skriven ca. 580 f.Kr. Innehåller en bekännelse av att Israels synder är orsak till fångenskapen i Babel. Men också en dikt om den vishet och upprättelse Gud ger.
Jeremias brev Skriven ca. 200 f.Kr. Uppmanar de som lever under utländs påverkan att inte dyrka avgudar.
Tillägg till Daniel Innehåller tre avsnitt som har skrivits under 100-talet och som inte finns i den ursprungliga Daniel: 1. Asarjas bön och de tre männens lovsång 2. Susanna 3. Bel och ormguden.
Manasses bön Möjligen från århundradet före Kristus Uttrycker vad den botfärdige kung Manasse bad när han landsförvisades till Babylon (se 2 Krön 33:11f)

Dessutom finns följande böcker i Ortodoxa kanon:

  • Första Esra
  • Psalm 151
  • Tredje Mackabeerboken
  • Fjärde Mackabeerboken
  • Andra Esra (eller Fjärde Esra)

Innehåll | Föregående avsnitt | Till NT

Webmaster