Apokryferna eller de deuterokanoniska skrifterna är judiska skrifter
som inte har upptagits i den judiska kanon (den hebreiska Bibeln). I den
hebreiska Bibeln återfinns de böcker som finns i Gamla Testamentet
i "lutherska" Biblar. I den Romersk-katolska och Ortodoxa kyrkan
ingår även apokryferna i kanon. Martin Luther placerade apokryferna
i en särskild del mellan GT och NT.
Apokryfernas olika ställning i olika samfund beror till stor del
på att de har tillkommit i en mellanperiod. När judarna översatte
Bibeln till grekiska år 200 f. Kr. ingick apokryferna i översättningen.
Denna grekiska Bibel (septuaginta) lästes bl.a. av de grekisktalande
kristna. När judarna omkring år 70 blev trängda på
grund av romarna och de kristna så stängde man Skriftens kanon
och de böcker som tillhör apokryferna förkastades.
Många har varit skeptiska till apokryferna. Redan namnet apokryf
(fördold) avslöjar detta. Varför Hieronymus på 300-talet
(e.Kr.) valde detta namn vet vi inte. Man har inom lutherdomen varit misstänksamma
mot Andra Esra boken för dess apokalyptik, mot Andra Mackabeerboken eftersom den
Romersk-katolska kyrkan använde den som argument för läran
om skärselden och mot Tobits bok som understödde läran
om frälsning genom goda gärningar.
|
Tillkomst tid |
Innehåll |
Tobit |
sammanställd omkring 180 f.Kr. |
Handlar om Tobit som lider av ögonsjukdom och hans son Tobias
som söker efter hjälp. |
Judit |
skrevs under 100-talet f.Kr. |
Handlar om hur Judit, en from änka, går in till assyriernas
läger och dödar listigt generalen. |
Ester |
Denna grekiska version (troligen från
300 f.Kr) innhåller sex tilläggsavsnitt som inte finns
i den ursprungliga Ester boken. Bl.a. Mordokais dröm, hans bön
och tolkningen av hans dröm. |
Första Mackabeerboken |
Skrevs omkring 100 f.Kr. utgående från
skriftliga källor. |
Redogör för judarnas kamp mot syrierna och hur Judas Mackabeus
och hans fyra bröder lyckas göra Israel oberoende omkring
år 170 f.Kr. |
Andra Mackabeerboken |
Skrevs samtidigt med 1 Mack. |
Skildrar mackabeertiden ur ett mer teologiskt perspektiv, betonar
bl.a. kroppens uppståndelse och martyrskapets välsignelser. |
Salomos vishet |
Skriven efter 100 f. Kr. |
En dikt som är avsedd att väcka kärlek till visheten. |
Jesus Syraks vishet |
Skrevs omkring 175 f.Kr på hebreiska och översattes
senare till grekiska. |
Ämnad att övertyga judar och andra att sann vishet finns
i första hand i Jerusalem och inte i Aten. |
Baruk |
Skrevs kring 100 f.Kr men framställs som skriven
ca. 580 f.Kr. |
Innehåller en bekännelse av att Israels synder är
orsak till fångenskapen i Babel. Men också en dikt om
den vishet och upprättelse Gud ger. |
Jeremias brev |
Skriven ca. 200 f.Kr. |
Uppmanar de som lever under utländs påverkan att inte
dyrka avgudar. |
Tillägg till Daniel |
Innehåller tre avsnitt som har skrivits
under 100-talet och som inte finns i den ursprungliga Daniel: 1. Asarjas
bön och de tre männens lovsång 2. Susanna 3. Bel och
ormguden. |
Manasses bön |
Möjligen från århundradet före
Kristus |
Uttrycker vad den botfärdige kung Manasse bad när han
landsförvisades till Babylon (se 2 Krön 33:11f) |