|
Länkar |
Tredje Moseboken
Leviticus (leviternas, prästernas bok)
Tredje Mosebok utspelar sig främst kring Sinai berg under en månad omkring år 1445 fKr. 3 Mos 1–17 behandlar olika slags offer, det levitiska prästadömet och försoningsdagen. Här beskrivs vad som skiljer människan från Gud, synden, och hur gemenskapen skall återställas. 3 Mos 18–27 behandlar helighetsregler och de olika högtiderna.
Tredje Mosebok är Israels ”kyrkohandbok”. Den handlar om Israels förhållande till Gud, hur Israel skall leva som ett heligt folk, avskilt för Herren. De lagar som finns här kallas ceremoniallagar och har en symbolisk betydelse, Ef 2:15-16; Hebr 10:1; Kol 2:16-17.
Indelning
| 1-17 |
Offerlagar |
| 18-27 | Helighetslagar |
Några huvudpunkter
- Gudstjänsten, (Se Vägen kap 4d)
Några förebilder till Kristus
- Hela systemet av offer predikar om Kristi offer, Hebr 8-10.
- Offerblodet (3 Mos 7:11; Hebr 9:22 och 3 Mos 16:2-6, 11-19, 30, 34) vittnar om Jesu blod (Ef 1:7; Rom 5:9; Kol 1:20; 1 Joh 1:7b; Hebr 13:12; 10:19; Upp 12:11; 7:14-15)
- Jesus är själv offret och han är också prästen som frambär offret. Det prästen gjorde kom folket till godo. Hebr 7:1-3, 21-27; 8:1-13; 9:11-28. Vid Krisit död sprack förlåten i templet och vägen till det allra heligaste öppnades, Matt 27:51. Det två keruber som var avbildade på förlåten fick vika undan, när vägen öppnades. Efter syndafallet hade Gud satt ”keruberna och det flammande svärdets lågor för att bevaka vägen till livets träd”, 1 Mos 3:24, men genom Krisit död öppnades vägen till livet för alla människor när keruberna på förlåten symboliskt fick vika undan.
- Försoningsdagens största betydelse ligger i att den förebildar Krisit offer på Golgata, Hebr 10:8-18. I och med Jesu försoning en gång för alla är synden borttagen ”och där synderna är förlåtna behövs det inte längre något syndoffer”, Hebr 10:18.
- Förordningen om jubelåret, 3 Mos 25:1-4a, 8-13, 28, 39-41; Luk 4:16-21.
- De som fött barn men var fattiga skulle ta två unga duvor till offer, 3 Mos 12:8. Jesu föräldrar fick nöja sig med duvor, Luk 2:24. Jesus blev fattig för vår skull, 2 Kor 8:9.