Luthers lilla katekes

[Enchiridion] [Första huvudstycket: Guds tio bud] [Andra huvudstycket: Trons artiklar]
[Tredje huvudstycket: Herrens bön] [Fjärde huvudstycket: Dopets sakrament] [Bikten]
[Femte huvudstycket: Altarets sakrament] [Böner] [Hustavla]


Enchiridion

Den lilla katekesen
för de olärda kyrkoherdarna och predikanterna.1

Från Martin Luther till alla trogna, redliga kyrkoherdar och predikanter. Nåd, barmhärtighet och frid i Jesus Kristus, vår Herre.

1] Till att avfatta denna katekes eller undervisning i kristendom i en så kort, enkel och lättfattlig form har jag drivits och nödgats genom den beklagliga, jämmerliga nöd, som jag helt nyligen lärt känna, då också jag varit ute som visitator. 2] Hjälp, käre Gud, så mycket elände jag har sett! Det olärda folket, särskilt i byarna, vet ju alls ingenting om den kristna läran, och tyvärr äro många kyrkoherdar alldeles oskickliga och oförmögna att ge undervisning. 3] Men ändå skola alla kallas kristna, vara döpta och undfå det heliga sakramentet, ehuru de varken kunna Fader vår eller Tron eller de Tio buden, de leva tanklöst som den kära fänaden och de oförnuftiga svinen, och där evangelium kommit, ha de i alla fall riktigt lärt att missbruka sin frihet. 4] O, I biskopar, hur viljen I stå till svars inför Kristus, för att I så skändligt haven låtit folket vara och icke ett ögonblick vårdat eder om edert ämbete? 5] Må ingen olycka träffa Eder! I förhindren, att alla få nattvarden på samma sätt och inpränten edra människobud, men frågen samtidigt intet efter, om de kunna Fader vår, Tron och Tio Guds bud eller något enda Guds ord. Till evig tid ve över eder hals!

6] Därför beder jag för Guds skull eder alla, kära herrar och bröder, som ären kyrkoherdar och predikanter, att I mån allvarligt ägna eder åt eder tjänst, förbarma eder över edert folk, som är anförtrott åt ederoch hjälpa oss att inprågla katekesen hos folket, särskilt hos de unga, och att de, som ej äro i stånd att göra på annat sätt, må taga denna lilla skrift och framställning och ord för ord läsa upp den för folket på följande sätt:

7] För det första skall prästen framför allt akta sig att använda olika texter och formuleringar till de Tio buden, Fader vår och Tron och Sakramenten, utan han skall ha samma formulering jämt, hålla fast vid den och alltid begagna den, det ena året som det andra. Ty ungdomen och enfaldigt folk måste man lära en bestämd text och formulering. Annars förvillas de lätt, om man lär dem ett i dag och ett annat nästa år, som om man ville göra det bättre. Därmed blir all möda till ingen nytta. 8] Detta ha de kära fäderna också väl förstått, som alla begagnade de Tio buden, Fader vår och Tron i lika lydelse. Därför skola också vi lära ungdomen och det enkla folket dessa ting på sådant sätt, att vi icke ändra en stavelse eller läsa ena året så, andra året så. 9] Välj därför ut åt dig, vilken formulering du vill, och håll ständigt fast vid den. Men om du predikar för lärda eller bildade personer, må du visa din lärdom och göra dessa stycken så växlande du kan, och vrida och vända dem, så mycket du förmår. 10] Men för ungdomen skall du ständigt ha en bestämd formulering och främst av allt lära dem dessa stycken, nämligen de Tio buden, Tron och Fsder vår etc., ord för ord efter texten, så att de kunna säga efter dem och lära sig dem utantill.

11] Men de, som icke vilja lära sig detta, dem skall man säga, att de förneka Kristus och icke äro några kristna. De skola icke heller få tillträde till nattvarden eller vara faddrar eller göra bruk av den kristliga friheten, utan helt enkelt överantvardas åt påven och hans ämbetsmän, ja, till djävulen själv. 12] Tillika skola föräldrar och husbönder vägra dem mat och dryck och säga dem, att sådana ohyfsade människor skulle fursten vilja köra ur landet etc.

13] Ty ehuru man icke kan eller skall tvinga någon till tro, så skall man dock bringa folket därhän, att de veta, vad som är rätt ovh orätt hos dem, bland vilka de vilja bo, ha sin utkomst och leva. Ty den som vill bo i en stad, han skall känna till och hålla den stadens lag, under vilken han vill leva, likgiltigt om han tror därpå eller om han invärtes är en skälm och skojare.

14] För det andra, om de kunna textorden väl, skola de sedan också lära sig förstå deras mening, så att de veta, vad det betyder, och du skall omigen taga framställningen i denna skrift eller någon annan kort framställning, vilken du vill, och hålla fast vid den utan att ändra en stavelse, 15] såsom det sagts i textorden, och tag dig tid därtill. 16] Ty det är icke nödvändigt, att du tar alla stycken på en gång, utan det ena först, det andra sedan. Om de först lärt sig förstå första budet väl, tag så det andra budet o.s.v.

17] För det tredje, om du nu lärt dem denna korta katekes, tag så den stora katekesen och giv dem en rikare och utförligare insikt. Framställ där varje bud, bön och stycke med dess mångahanda gärningar, nytta, fara och straff, såsom du finner det allt rikligen framställt i böcker, som skrivits därom. 18] Särskilt skall du uppehålla dig utförligt vid det bud och det stycke, i vilket det brister hos ditt folk. Så till exempel måste du eftertryckligt inskärpa sjunde budet, om att stjäla, hos hantverkare, handlare, ja också hos bönder och tjänstefolk. Ty hos sådana är allt slags opålitlighet och oärlighet stor. Vidare måste du framhålla fjärde budet för barn och gemene man, så att de äro lugna, trogna, lydiga och fridsamma, och måste alltid giva många exempel ur den heliga Skrift på hur Gud straffat och välsignat sådana människor.

19] Särskilt skall du också där tillhålla överhet och föräldrar att sköta sitt ämbete väl och skicka sina barn till skola, samt framhålla, hurusom de äro skyldiga härtill och vilken svår synd de begå, om de icke göra det. Ty därigenom undergräva och ödelägga de både Guds rike och det jordiska samhället såsom de värsta fiender både till Gud och människor. 20] Beskriv utförligt, vilken förskräcklig skada de göra, då de icke låta uppdraga barn till kyrkoherdar, predikanter, ämbetsmän etc., så att Gud skall fruktansvärt straffa dem härför. Ty det är nödvändigt att predika härom. Föräldrarna och överheten synda nu över all beskrivning härutinnan. Djävulen har gruvliga avsikter härmed.

21] Slutligen vilja de icke mer, då nu påvens tyranni är avskaffat, gå till nattvarden, utan förakta den. Det är nödvändigt att förmana dem härutinnan, men på sådant sätt, 22] att de icke tvinga någon till tro eller till att anamma nattvarden eller uppställa någon lag eller bestämd tid och plats, utan predika så, att de driva sig själva därtill och liksom tvinga oss präster att giva dem sakramentet. Detta gör man på det sättet, att man säger dem: Den som icke begär eller söker sakramantet åtminstone en eller kanske fyra gånger om året, om honom måste man befara, att han föraktar sakramentet och icke är någon kristen, liksom den icke är någon kristen, vilken icke tror evangeliet eller tror det. Ty Kristus sade icke: "låt det vara" eller "förakta det", utan "så ofta I dricken, gören det" etc. Han vill, att det verkligen skall göras och icke alldeles underlåtas och föraktas. "Gören det", säger han.

23] Men om någon icke sätter värde på sakramentet, är det ett tecken på att han ingen synd har, intet kött, ingen djävul, ingen värld, ingen död, ingen fara, intet helvete, det vill säga han tror icke på något sådant, även om han sitter upp till öronen däri och två gånger om är i djävulens våld. Tvärtom har han ingen nåd, intet liv, intet paradis, ingen himmel, ingen Kristus, ingen Gud och intet gott. Ty om han trodde, att han nade så mycket ont och behövde så mycket gott, så skulle han icke så övergiva sakramentet, vari hjälp vinnes mot så mycket ont och så mycket gott gives. Man skulle icke heller behöva tvinga honom med någon lag till sakramentet, utan han skulle själv ila därtill, tvinga sig själv och nödga dig att giva honom sakramentet.

24] Därför behöver du icke i detta stycke uppställa någon lag som påven; framställ blott tydligt, vilken nytta och skada, nöd och hugnad, fara och hjälp som är färknippad med detta sakrament, så skola de väl komma undan ditt nödgande. Men om de icke komma, så låt dem fara och säg dem, att de, som icke akta på eller känna sin stora nöd och Guds nådiga hjälp, de äro i djävulens våld. 25] Men om du icke allvarligt framlägger detta eller om du gör en lag och ett gift därav, så är det ditt fel, att de förakta sakramentet. Hur skulle de kunna vara annat än tröga, om du sover eller tiger? 26] Giv därför akt därpå, kyrkoherde och predikant! Vårt ämbete har nu blivit något annat, än det var under påven. Det har nu blivit något allvarligt och frälsningsbringande. Därför är det nu förbundet med möda och arbete, fara och anfäktelse, 27] därtill ringa lön och tack i världen. Men Kristus skall själv vara vår lön, om vi arbeta troget. Härtill hjälpe oss all nåds Fader, vilken vare tack och lov i evighet genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
 

Första huvudstycket: Guds tio bud

1] Första budet

Jag är Herren, din Gud. Du skall inte ha andra gudar.

2] Vad betyder det?

Vi skall frukta och älska Gud mer än något annat och i allt förtrösta på honom.
 

3] Andra budet

Du skall inte missbruka Herrens din Guds namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad, som missbrukar hans namn.

4] Vad betyder det?

Vi skall frukta och älska Gud, så att vi inte förbannar eller svär vid hans namn eller använder det till vidskepelse, lögn och bedrägeri, utan åkallar det i all nöd, ber, tackar och lovar.
 

5] Tredje budet

Tänk på vilodagen, så att du helgar den.

6] Vad betyder det?

Vi skall frukta och älska Gud, så att vi inte föraktar predikan och Guds ord, utan håller det heligt, gärna hör och lär det.
 

7] Fjärde budet

Hedra din far och mor.

8] Vad betyder det?

Vi skall frukta och älska Gud, så att vi inte föraktar våra föräldrar och överordnade eller retar dem till vrede, utan hedrar dem, tjänar dem, lyder dem, älskar och uppskattar dem.
 

9] Femte budet

Du skall inte dräpa.

10] Vad betyder det?

Vi skall frukta och älska Gud, så att vi inte skadar vår nästa till hans liv utan bistår och hjälper honom i all nöd.
 

11] Sjätte budet

Du skall inte begå äktenskapsbrott.

12] Vad betyder det?

Vi skall frukta och älska Gud, så att vi lever rent och hedersamt i ord och gärningar, och att man och hustru älskar och hedrar varandra.
 

13] Sjunde budet

Du skall inte stjäla.

14] Vad betyder det?

Vi skall frukta och älska Gud, så att vi inte tar vår nästas pengar eller ägodelar, eller tillägnar oss dem genom ett oärligt handlande, utan hjälper honom så att hans ägodelar och affärer befrämjas och beskyddas.
 

15] Åttonde budet

Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

16] Vad betyder det?

Vi skall frukta och älska Gud, så att vi inte förråder, förtalar eller ljuger om vår nästa, utan försvarar honom, tänker och talar väl om honom och tyder allt till det bästa.
 

17] Nionde budet

Du skall inte ha begärelse till din nästas hus.

18] Vad betyder det?

Vi skall frukta och älska Gud, så att vi inte med list försöker få vår nästas arv eller hus, eller under sken av lag och rätt tillägnar oss det, utan hjälper honom att behålla det, som tillhör honom.
 

19] Tionde budet

Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, inte heller till hans tjänare eller tjänarinna, inte heller till hans boskap, inte heller till något annat som tillhör din nästa.

20] Vad betyder det?

Vi skall frukta och älska Gud, så att vi inte lockar ifrån vår nästa hans hustru eller någon som arbetar hos honom, utan påminner alla om att vara trogna och göra sin plikt.
 

21] Vad säger nu Gud om alla dessa bud?

Så säger han:

Jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud, som hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i tredje och fjärde led, när man hatar mig, men som gör nåd mot tusenden, när man älskar mig och håller mina bud.

22] Vad betyder det?

Gud hotar att straffa alla dem, som överträder dessa bud. Därför skall vi frukta för hans vrede och inte bryta mot hans bud. Men han lovar sin nåd och allt gott åt alla dem, som håller dessa bud. Därför skall vi älska honom, förtrösta på honom och gärna leva efter hans bud.
 

Andra huvudstycket: Trons artiklar

1] Första trosartikeln – om Gud Fader och skapelsen

Jag tror på Gud Fader, den allsmäktige, himmelens och jordens Skapare.

2] Vad betyder det?

Jag tror att Gud har skapat mig och alla varelser, gett mig kropp och själ, ögon, öron och alla lemmar, förnuft och alla sinnen, och att han alltjämt uppehåller mig. Dessutom försörjer han mig varje dag rikligt med mat och kläder, hus och hem och med allt vad jag behöver till mitt livsuppehälle. Han beskyddar mig för allt farligt och bevarar mig för allt ont. Allt detta gör han endast på grund av sin faderliga godhet och barmhärtighet, utan att jag på något sätt förtjänat det. För allt detta bör jag tacka och lova, tjäna och lyda honom. Det är visst och sant.
 

3] Andra trosartikeln – om Guds Son och återlösningen

Jag tror på Jesus Kristus, Guds ende Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helige Ande och född av jungfru Maria, led under Pontius Pilatus, korsfästes, dog och blev begraven, nedsteg till dödsriket, uppstod på tredje dagen ifrån de döda, uppfor till himlarna, sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida och därifrån skall komma till att döma levande och döda.

4] Vad betyder det?

Jag tror, att Jesus Kristus, sann Gud, född av Fadern i evighet, och tillika sann människa, född av jungfrun Maria, är min Herre. Han har återlöst, förvärvat och vunnit mig, förlorade och fördömda människa, ifrån alla synder, ifrån döden och djävulens våld, inte med guld eller silver, utan med sitt heliga och dyra blod, och med sin oskyldiga pina och död. Han har gjort allt detta för att jag skall tillhöra honom, leva under honom i hans rike och tjäna honom i evig rättfärdighet, oskuld och salighet, liksom han har uppstått från döden, lever och regerar i evighet. Det är visst och sant.
 

5] Tredje trosartikeln – om den helige Ande och helgelsen

Jag tror på den Helige Ande, en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, kroppens uppståndelse och ett evigt liv.

6] Vad betyder det?

Jag tror att jag inte av mitt eget förnuft eller av min egen kraft kan tro på eller komma till min Herre Jesus Kristus, utan den Helige Ande har kallat mig genom evangelium, upplyst mig med sina gåvor, helgat och bevarat mig i den rätta tron. På samma sätt kallar, församlar, upplyser och helgar han hela kyrkan på jorden och bevarar den i Jesus Kristus genom den rätta tron. I denna kyrka förlåter han dagligen mig och alla troende alla synder. Han skall på den yttersta dagen uppväcka mig och alla döda och ge mig och alla som tror på Kristus evigt liv. Det är visst och sant.
 

Tredje huvudstycket: Herrens bön

1] Fader vår, som är i himmelen.

2] Vad betyder det?

Gud vill härmed uppmuntra oss att vi skall tro, att han är vår rätte Fader och att vi är hans rätta barn, för att vi skall be frimodigt och med fullt förtroende som goda barn till sin käre far.
 

3] Första bönen

Helgat varde ditt namn.

4] Vad betyder det?

Guds namn är heligt i sig självt, men vi ber i denna bön, att det skall hållas heligt också bland oss.

5] När sker det?

När Guds ord lärs rent och klart och när vi som Guds barn lever efter det. Hjälp oss med detta, käre himmelske Fader! Men den som lär och lever annorlunda än Guds ord lär, han vanärar Guds namn bland oss. Bevara oss därifrån, himmelske Fader!
 

6] Andra bönen

Tillkomme ditt rike.

7] Vad betyder det?

Guds rike kommer av sig självt även utan vår bön, men vi ber i denna bön, att det skall komma också till oss.

8] När sker det?

Det sker, när vår himmelske Fader ger oss sin helige Ande, så att vi genom hans nåd tror hans heliga Ord och lever saligt här i tiden och sedan i evigheten.
 

9] Tredje bönen

Ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden.

10] Vad betyder det?

Guds goda och nådiga vilja sker även utan vår bön, men vi ber i denna bön, att den skall ske också hos oss.

11] När sker det?

Det sker när Gud bryter ner och förhindrar varje beslut, vilja eller tanke som inte tillåter, att vi helgar hans namn eller att hans rike kommer, t.ex. djävulens, världens eller vår egen köttsliga vilja. Det sker också, när han styrker och bevarar oss i sitt ord och tron till livets slut. Detta är hans nådiga och goda vilja.
 

12] Fjärde bönen

Vårt dagliga bröd giv oss i dag.

13] Vad betyder det?

Även om vi inte ber om det ger Gud dagligt bröd åt alla, också åt de onda människorna. Men vi ber i denna bön, att han skall lära oss att uppskatta vårt dagliga bröd och ta emot det med tacksamhet.

14] Vad menas med dagligt bröd?

Allt det, som hör till vårt livsuppehälle, t.ex. mat och dryck, kläder, hus och hem, pengar och ägodelar, god make och snälla barn, god överhet, goda samhällsförhållanden, god väderlek, fred och frihet, hälsa och arbetsförmåga, goda skolor, goda vänner och grannar m.m.
 

15] Femte bönen

Och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.

16] Vad betyder det?

Vi ber i denna bön, att vår himmelske Fader inte skall se på våra synder och för deras skull vägra att höra våra böner. Vi är inte värda att få något, som vi ber om, och vi kan inte heller förtjäna det, men vi ber, att han skall ge oss alltsammans av nåd. Ty vi syndar varje dag på många sätt, och vi förtjänar inget annat än straff. Så vill också vi av hjärtat förlåta dem, som syndat mot oss, och gärna göra gott mot dem.
 

17] Sjätte bönen

Och inled oss icke i frestelse.

18] Vad betyder det?

Gud frestar ingen, men vi ber ändå i denna bön, att han skall beskydda och bevara oss, så att djävulen, världen och vårt eget kött inte bedrar oss och lockar oss bort från den rätta tron till en falsk tro, förtvivlan eller andra svåra synder. Men om vi drabbas av sådana frestelser, är det vår bön, att vi inte skall falla utan till sist övervinna och behålla segern.
 

19] Sjunde bönen

Utan fräls oss ifrån ondo.

20] Vad betyder det?

Vi ber i denna bön som en sammanfattning, att vår Fader i himlen skall frälsa oss från allt ont till kropp och själ, och att han, när vår sista stund kommer, skall ge oss ett saligt slut på detta livet och hämta oss från denna jämmerdal till sig i himmelen för sin nåds skull.
 

21] Ty riket är ditt, och makten och härligheten i evighet. Amen.

Vad betyder Amen?

Det betyder, att jag skall vara säker på att vår himmelske Fader godtar dessa böner och hör dem. Ty han har själv befallt oss att be på detta sätt och lovat att höra oss. Amen, amen, det betyder: Det är sant och visst, så skall det bli!
 

Fjärde huvudstycket: Det heliga dopets sakrament

I.

1] Vad är dopet?

2] Dopet är inte blott vatten, utan vatten, helgat genom Guds befallning och förbundet med Guds ord.

3] Vilket är detta Guds ord?

4] Det som vår Herre Jesus Kristus säger i Matteus' sista kapitel:

Gå ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn.
 

II.

5] Vilken nytta medför dopet?

6] Dopet verkar syndernas förlåtelse, frälsar från döden och djävulen och ger evig salighet åt alla, som tror det, som Guds ord och löften lovar.

7] Vilka är dessa Guds ord och löften?

8] De, som vår Herre Jesus Kristus säger i Markus' sista kapitel:

Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd.
 

III.

9] Hur kan vatten åstadkomma en så kraftig verkan?

10] Det är inte vatten som gör det, utan Guds ord, som är tillsammans med vattnet, och tron, som tror på dessa Guds ord i vattnet. Ty vatten utan Guds ord är vanligt vatten och inte ett dop, men tillsammans med Guds ord är det ett dop, dvs. ett nåderikt livets vatten och ett bad till ny födelse i den helige Ande, som Paulus säger i Titusbrevets tredje kapitel:

På grund av sin barmhärtighet frälste han oss, genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande, som han rikligt utgöt över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare. Detta skedde för att vi skulle stå rättfärdiga genom hans nåd och, såsom vårt hopp är, bli arvingar till det eviga livet. Detta är ett ord att lita på.
 

IV.

11] Vad betyder detta dop i vatten?

12] Det betyder, att den gamla människan i oss skall dränkas genom daglig ånger och bättring och dödas tillsammans med alla synder och onda begärelser, och att sedan en ny människa dagligen skall uppstå och leva i rättfärdighet och helighet inför Gud för evigt.

13] Var står det skrivet?

14] Aposteln Paulus säger i Romarbrevets sjätte kapitel:

Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet.
 

15] Hur man skall lära det enkla folket att bikta
 

16] Vad är bikten?

Bikten består av två stycken, det ena, att man bekänner synden, det andra, att man får absolution eller förlåtelse av biktfadern såsom av Gud själv och inte tvivlar därpå, utan fast tror, att synderna därigenom är förlåtna inför Gud i himlen.
 

17] Vilken synd skall man då bikta?

18] Inför Gud skall man bekänna sig skyldig till alla synder, också sådana som vi inte vet om, såsom vi gör i bönen Fader vår. Men inför biktfadern skall vi bekänna endast de synder, som vi vet om och känner i hjärtat. 
 

19] Vilka är de?

20] Pröva din livskallelse inför de tio buden, om du är far, mor, son, dotter, chef, anställd, om du varit olydig, otrogen, lat, häftig, otuktig, trätgirig, om du tillfogat någon smärta med ord eller gärning, om du stulit, varit försumlig, slarvat med något eller vållat skada.
 

21] Var god och lär mig ett sätt att avlägga en kort bikt!

Så skall du säga till din biktfar: "Käre herre, jag ber dig att höra min bikt och för Guds skull uttala förlåtelsen till mig."
 

"Tala om!"

22] "Jag fattige syndare bekänner mig inför Gud skyldig till alla synder. Särskilt bekänner jag för dig, att jag är en anställd etc, men jag tjänar tyvärr inte min arbetsgivare troget, ty då och då har jag inte gjort vad mina chefer befallde mig, jag har gjort dem illa och kommit dem att förbanna mig, jag har varit försumlig och låtit skada ske. Jag har också i ord och gärning varit skamlös, grälat med mina kamrater, varit upprorisk mot mina chefer och förbannat dem etc. Detta allt sörjer jag över och ber om nåd, jag vill bättra mig."

23] Föräldrar och chefer säge så:

"Särskilt bekänner jag inför dig, att jag inte med trofasthet fostrat mitt barn, mina anställda, min hustru till Guds ära. Jag har förbannat, givit dåligt exempel med otuktiga ord och gärningar, gjort min granne skada, talat illa om honom, sålt till för högt pris, lämnat falsk och inte fullgod vara." Och vad han mera gjort emot Guds bud och sin yrkeskår etc.

24] Men om någon inte finner sig tyngd av sådana eller svårare synder, skall han inte sörja eller vidare söka eller hitta på sådana synder och därmed göra en plåga av bikten, utan tala om en eller två, som han vet. Sålunda: "Särskilt bekänner jag, att jag en gång förbannat, att jag en gång varit oförsynt i mitt tal, en gång försummat det och det" etc. Det vare nog därmed.

25] Men vet du alls ingen synd (vilket väl inte är möjligt), så säg inte heller någon särskild, utan ta förlåtelsen på den allmänna syndabekännelse, som du avlägger inför Gud hos biktfadern.

26] Därpå skall biktfadern säga:

"Gud vare dig nådig och stärke din tro, amen."

27] Säg: "Tror du också, att min förlåtelse är Guds förlåtelse?"

"Ja, käre herre."

Därpå säge han: 28] "Ske dig, som du tror. Och i kraft av vår Herres Jesu Kristi befallning förlåter jag dig dina synder i Faderns och Sonens och den helige Andes namn, amen. Gå i frid."

29] Men dem som är hårt tryckta i sitt samvete eller är bedrövade eller anfäktade, dem skall en biktfader väl veta att trösta och egga till tro med flera språk ur Skriften. Detta skall blott vara ett vanligt sätt att bikta för det enkla folket.

Anm. Texten har hämtats från Svenska kyrkans bekännelseskrifter och har moderniserats till vissa delar.
 

Femte huvudstycket: Altarets sakrament
 

I.

1] Vad är altarets sakrament?

2] Altarets sakrament är vår Herres Jesu Kristi sanna kropp och blod under bröd och vin, instiftat av Kristus själv, för att vi kristna skall äta och dricka det.

3] Var står det skrivet?

4] Så skriver evangelisterna Matteus, Markus och Lukas samt aposteln Paulus:

I den natt, då Herren Jesus blev förrådd, tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt sina lärjungar och sade: Tag och ät! Detta är min kropp, som blir utgiven för er. Gör detta till minne av mig!

På samma sätt tog han bägaren, tackade Gud och gav sina lärjungar och sade: Drick alla av den! Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod, som är utgjutet för många till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, gör det till minne av mig.
 

II.

5] Vilken nytta medför detta ätande och drickande?

6] Det ger dessa ord till känna:

för er utgiven och utgjutet till syndernas förlåtelse,

nämligen att syndernas förlåtelse, liv och salighet genom dessa ord ges åt oss i detta sakrament; ty där syndernas förlåtelse är, där är också liv och salighet.
 

III.

7] Hur kan kroppsligt ätande och drickande åstadkomma en så kraftig verkan?

8] Det är inte ätandet och drickandet som gör det, utan orden, som står här:

för er utgiven och utgjutet till syndernas förlåtelse.

Dessa ord tillsammans med det kroppsliga ätandet och drickandet är det avgörande i sakramentet. Den som tror på dessa ord, har det som de säger, nämligen syndernas förlåtelse.
 

IV.

9] Vem får detta sakrament värdigt?

10] Att fasta och på yttre sätt förbereda sig är visserligen en god yttre ordning, men värdig och väl beredd är den, som tror på dessa ord:

för er utgiven och utgjutet till syndernas förlåtelse.

Men den, som inte tror dessa ord utan tvivlar, är ovärdig och inte beredd. Ty dessa ord "för er" förutsätter idel troende hjärtan.
 

Hur en husfader skall lära sitt husfolk morgon-
och aftonbön samt bordsbön

Morgonbön

1] När du stiger upp på morgonen, skall du knäppa dina händer och säga:

I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

2] Därefter skall du knäböjande eller stående läsa trosbekännelsen och Fader vår. Om du vill, kan du ytterligare läsa denna korta bön:

Jag tackar dig, min himmelske Fader, genom Jesus Kristus, din älskade Son, att du denna natt har bevarat mig för all skada och farlighet, och jag ber dig, att du denna dag ville bevara mig för synd och allt ont, så att mitt liv och mina gärningar behagar dig. Ty jag befaller mig med kropp och själ och allt i dina händer. Din helige ängel vare med mig, så att den onde fienden inte får någon makt över mig. Amen.

3] Så må du med glädje gå till ditt verk och kanske sjunga en psalm, t.ex. de tio budorden, eller vad din andakt inger dig.
 

Aftonbön

4] När du om aftonen går till sängs, skall du knäppa dina händer och säga:

I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

5] Därefter skall du knäböjande eller stående läsa trosbekännelsen och Fader vår. Om du vill, kan du ytterligare läsa denna korta bön:

Jag tackar dig, min himmelske Fader, genom Jesus Kristus, din älskade Son, att du denna dag nådeligen har bevarat mig, och jag ber dig, att du ville förlåta mig alla mina synder, där jag gjort orätt, och denna natt nådeligen bevara mig. Ty jag befaller mig med kropp och själ och allt i dina händer. Din helige ängel vare med mig, så att den onde fienden inte får någon makt över mig. Amen.

Somna så genast med fröjd.
 

Bordsbön

7] Barnen och tjänstefolket skall med knäppta händer stilla gå fram till bordet och säga:

Allas ögon väntar efter dig, och du ger dem deras mat i rätt tid. Du upplåter din hand och mättar allt levande med nåd.

9] Därefter Fader vår och följande bön:

Herre Gud, himmelske Fader, välsigna oss och dessa dina gåvor, som vi mottar av din milda godhet, genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
 

Tackbön

10] Efter måltiden skall de likaså stilla med knäppta händer säga:

Tacka Herren. ty han är god, och hans nåd varar evinnerligen, han, som ger mat åt allt levande, som ger föda åt djuren, åt korpens ungar, som ropar. Han har inte sin lust i hästens styrka, hans behag står inte till mannens snabbhet. Herrens behag står till dem som fruktar honom, till dem, som hoppas på hans nåd.

11] Därefter Fader vår och följande bön:

Vi tackar dig, Herre Gud Fader, genom Jesus Kristus, vår Herre, för alla dina välgärningar, du, som lever och regerar i evighet. Amen.
 

1] Hustavla

För alla heliga stånd några bibelspråk, genom vilka var och en påminns om de plikter, som är förenade med hans stånd och syssla.
 

För ordets tjänare

2] Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod. (Apg 20:28)

En församlingsledare skall vara oklanderlig, en enda kvinnas man, nykter, förståndig, aktad, gästfri och en god lärare. Han får inte missbruka vin eller vara våldsam utan skall vara vänlig, fridsam och fri från penningbegär. Han skall ta väl hand om sin familj och se till att hans barn lyder och visar all respekt. Han skall inte vara nyomvänd. Han skall hålla sig till lärans tillförlitliga ord, så att han genom en sund undervisning kan uppmuntra andra och vederlägga motståndarna. (1 Tim 3:2-4, 6, Tit 1:9)
 

För åhörare

3] Tänk på era lärare, som har predikat Guds ord för er. Se, hur de slutade sin levnad, och följ deras tro. (Hebr 13:7)

Så har också Herren befallt att de som predikar evangeliet skall leva av evangeliet. (1 Kor 9:14)

Men den som får undervisning i ordet bör dela med sig av allt gott till den som undervisar honom. (Gal 6:6)

Sådana äldste som sköter sin uppgift väl, skall ni anse värda dubbel heder, särskilt dem som arbetar med predikan och undervisning. Ty Skriften säger: Du skall inte binda för munnen på oxen som tröskar, och: Arbetaren är värd sin lön. (1 Tim 5:17, 18)

Lyd era lärare och rätta er efter dem, ty de vakar över era själar och skall avlägga räkenskap. Se till att de kan göra detta med glädje och inte med tungt hjärta, för det skulle inte vara lyckligt för er. (Hebr 13:17)
 

Om överheten

4] Varje människa skall underordna sig den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är insatt av honom. Den som sätter sig emot överheten står därför emot vad Gud har bestämt, och de som gör så drar domen över sig själva. Ty de styrande inger inte fruktan hos dem som gör det goda utan hos dem som gör det onda. Vill du slippa att leva i fruktan för överheten, fortsätt då att göra det goda, så kommer du att få beröm av den. Överheten är en Guds tjänare till ditt bästa. Men gör du det onda skall du frukta, ty överheten bär inte svärdet förgäves. Den är en Guds tjänare, en hämnare som straffar den som gör det onda. (Rom 13:1-4)
 

För undersåtar

5] Ge kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud. (Matt 22:21)

Därför måste man underordna sig överheten inte bara för straffets skull utan också för samvetets skull. Det är också därför ni betalar skatt. Ty de styrande är Guds tjänare, ständigt verksamma för just denna uppgift. Fullgör era skyldigheter mot alla: skatt åt den ni är skyldiga skatt, tull åt den ni är skyldiga tull, vördnad åt den som bör få vördnad och heder åt den som bör få heder. (Rom 13:5-7)

Först av allt uppmanar jag till bön och åkallan, förbön och tacksägelse för alla människor, för kungar och alla i ledande ställning, så att vi kan föra ett lugnt och stilla liv på allt sätt gudfruktigt och värdigt. (1 Tim 2:1, 2)

Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare. (Tit 3:1)

Underordna er varje myndighet för Herrens skull, det må gälla kejsaren som högste härskare eller landshövdingarna, som är utsända av honom för att straffa dem som gör det onda och hedra dem som gör det goda. (1 Petr 2:13, 14)
 

För äkta män

6] Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig själv för den, för att helga den. På samma sätt är mannen skyldig att älska sin hustru som sin egen kropp. Den som älskar sin hustru älskar sig själv. Ingen har någonsin hatat sin egen kropp, utan man ger den näring och vårdar den, så som Kristus gör med församlingen. (Ef 5:25, 26, 27, 28)

På samma sätt skall ni män leva förståndigt tillsammans med era hustrur som är det svagare kärlet. Visa dem aktning som medarvingar till livets nåd, så att era böner inte blir hindrade. (1 Petr 3:7)

Ni män, älska era hustrur och var inte hårda mot dem. (Kol 3:19)
 

För hustrur

7] På samma sätt skall ni hustrur underordna er era män . . . så som Sara var lydig mot Abraham och kallade honom herre. Hennes barn har ni blivit, när ni gör det som är gott och inte låter skrämma er. (1 Petr 3:1, 6)

Ni hustrur, underordna er era män, så som ni underordnar er Herren. Ty en man är sin hustrus huvud, liksom Kristus är församlingens huvud – han som är Frälsare för sin egen kropp. Som församlingen i allt underordnar sig Kristus, skall hustrun i allt underordna sig sin man. (Ef 5:22-24)

Till din man skall din åtrå vara, och han skall råda över dig. (1 Mos 3:16)
 

För föräldrar

8] Ni fäder, reta inte upp era barn, utan fostra och förmana dem i Herren. (Ef 6:4)

Den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes i havets djup. (Matt 18:6)

Gud upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel, han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn. Så skulle det bli känt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och berätta det för sina barn. (Ps 78:5, 6)
 

För barn

9] Ni barn, lyd era föräldrar i Herre, det är rätt och riktigt. Hedra din far och mor. Detta är det första budet som har ett löfte: för att det skall gå dig väl och du skall leva länge på jorden. (Ef 6:1-3)

Ni barn, lyd era föräldrar i allt, det är Herrens goda vilja. (Kol 3:20)
 

För anställda

10] Ni slavar, lyd era jordiska herrar, visa dem respekt och vördnad av uppriktigt hjärta, så som ni lyder Kristus. Var inte ögontjänare som försöker ställa sig in hos människor, utan var Kristi slavar som helhjärtat gör Guds vilja. Tjäna villigt som ni gör när ni tjänar Herren och inte människor. Ni vet ju att var och en som gör något gott skall få sin lön av Herren, vare sig han är slav eller fri. (Ef 6:5-8)

Ni slavar, underordna er era herrar och visa dem all respekt, inte bara de goda och milda utan även de hårda. (1 Petr 2:18)
 

För chefer

11] Ni herrar, låt era slavar få vad som är rätt och rimligt. Ni vet ju att ni också har en Herre i himlen. (Kol 4:1)

Ni herrar, handla på samma sätt mot era slavar och upphör med att hota. Ni vet att de har samme Herre i himlen som ni, och han gör inte skillnad på människor. (Ef 6:9)

Du skall inte med orätt beröva din nästa något, eller ta något ifrån honom med våld. Du skall inte undanhålla daglönaren hans lön över natten till morgonen. (3 Mos 19:13)

Du skall inte göra en arm och fattig daglönare orätt. Samma dag han har gjort sitt arbete skall du ge honom hans lön och inte låta solen gå ned däröver. (5 Mos 24:14, 15)
 

För ungdom

12] Likaså ni yngre, underordna er de äldre. Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra. Ty Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd. Ödmjuka er alltså under Guds mäktiga hand, så skall han upphöja er när hans tid är inne. (1 Petr 5:5, 6)
 

För änkor

13] Den som verkligen är änka och står ensam sätter sitt hopp till Gud och håller ut i bön och åkallan natt och dag. Men den som för ett utsvävande liv är levande död. (1 Tim 5:5, 6)

Till de ogifta och änkorna säger jag att det är bäst för dem om de förblir som jag. Men om de inte kan leva återhållsamt skall de gifta sig, eftersom det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär. (1 Kor 7:8, 9)

Äldre kvinnor skall på samma sätt uppträda som det anstår de heliga. De skall inte sprida skvaller eller missbruka vin. De skall vara lärare i det som är gott, så att de förmanar de unga kvinnorna att älska man och barn, att leva anständigt och rent, att vara husliga och goda och underordna sig sina män, så att Guds ord inte smädas. (Tit 2:3-5)
 

För alla människor

14] Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem. Detta är lagen och profeterna. (Matt 7:12)

Du skall älska din nästa som dig själv. Kärleken gör inte något ont mot sin nästa. Alltså är kärleken lagens uppfyllelse. (Rom 13:9, 10)

Älska varandra uppriktigt. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Var innerligt tillgivna varandra i broderlig kärlek. Överträffa varandra i ömsesidig hedersbevisning. (Rom 12:9, 10)

Först av allt uppmanar jag till bön och åkallan, förbön och tacksägelse för alla människor. (1 Tim 2:1)

15] När var och en sin syssla sköter,
       Då går det väl, vad än oss möter.


1 Huvudstyckena i Luthers Lilla katekes äro återgivna efter den av kyrkomötet fastställda texten, vilken är i vissa avseenden normaliserad och icke exakt återger Luthers ord. Företalet, stycket om bikten och anvisningarna för husandakten, vilka ingingo i Luthers ursprungliga katekes, äro i det följande införda med fin stil. Tillbaka
 

Föregående sida | Till sidans början | Nästa sida

Logosmappen > Bibel och bekännelse > Konkordieboken > Luthers lilla katekes > Luthers lilla katekes

19.4.2010