Martin
Luther: Stora Galaterbrevskommentaren 6:10
Detta är avslutningen på förmaningen att frikostigt underhålla kyrkans tjänare och att giva allmosor åt alla behövande. Han menar: Låt oss göra det goda, så länge dagen varar, ty då natten kommer, kunna vi icke verka (Joh. 9, 4). Då sanningens ljus är borta, utföra visserligen människor mångahanda gärningar, men förgäves, ty eftersom de vandra i mörkret kunna de icke se vart de gå. Därför är hela deras liv, deras gärningar och lidande och deras död förgäves. Med dessa ord riktar han dock även ett sidohugg mot galaterna, som om han sade: Om ni icke förbliva vid den sunda lära, som ni av mig undfått, hjälper det er icke att ni göra många goda gärningar och utstå många lidanden. Han sade ju ovan, kap. 3, 4: »Har ni lidit så mycket förgäves?» »dem som delar vår tro.» åter är en ny benämning, med vilken han åsyftar dem som ha samma tro som vi. Till dem äro i främsta rummet att räkna Ordets tjänare och därnäst alla andra troende.
|