Stora Galaterbrevskommentaren

Och Gud vet att jag icke ljuger i vad jag här skriver till eder.

Det som jag här skriver till er, det skriver jag inför Gud, jag ljuger inte.

Varför tillägger han denna ed? Emedan han redogjort för ett händelseförlopp. För att bli trodd av församlingarna måste han svärja, så att icke de falska apostlarna skulle kunna säga: Vem vet om detta som Paulus säger är sant? Så djupt föraktad var alltså Kristi store apostel, att han inför sina galater, för vilka han predikat Kristus, måste svärja på att han talade sanning. Men om sådant hände apostlarna, om det fanns de som föraktade dem och kanske också framstående män, som vågade beskylla dem för lögn - då är det väl icke underligt, om detsamma nu vederfares oss, vi som icke äro värdiga att jämföras med apostlarna! Det kan alltså tyckas, att han i en ringa sak tillgriper en ed för att bekräfta, att han talar sanning. Det gällde ju uppehållet hos Petrus, om han varit där för att mottaga undervisning eller blott för att träffa denne. Men om man rätt ser till, är det fråga om en viktig och allvarlig angelägenhet, vilket framgår av det ovan sagda. Så svärja också vi enligt Pauli föredöme: Gud vet att vi icke ljuga o. s. v.

1:21

Därefter for jag till Syriens och Ciliciens bygder.

Sedan kom jag till trakterna av Syrien och Cilicien.

Syrien och Cilicien äro provinser, som gränsa till varandra. Vad han här överallt vill säga är detta, att han såväl före som efter besöket hos apostlarna oavbrutet undervisat i det evangelium, som han hade mottagit genom Kristi uppenbarelse, att han aldrig mottagit undervisning.

1:22-24

Men för de kristna församlingarna i Judeen var jag personligen okänd. De hörde allenast huru man sade: "Han som förut förföljde oss, han förkunnar nu evangelium om den tro som han förr ville utrota." Och de prisade Gud för min skull.

Men jag var personligen okänd för Kristi församlingar i Judeen. De hade endast hört sägas: "Han som tidigare förföljde oss predikar nu evangelium om den tro han förut ville utrota." Och de prisade Gud för min skull.

Detta tillägger han för sammanhangets skull. Han hade predikat i Syrien och Cilicien, sedan han träffat Petrus, och han hade predikat så, att han fått vittnesbörd av alla församlingar i Judeen. Han vill säga: Jag vädjar till alla församlingars vittnesbörd, även deras i Judeen. Icke endast i Damaskus, Arabien, Syrien och Cilicien utan även i Judeen intyga församlingarna, att jag predikat den tro, som jag förr förföljde och bekämpade. Och de prisa Gud för min skull, icke för att jag lärt att man skulle hålla omskärelsen och Mose lag, utan därför att jag predikat tron och uppbyggt församlingarna genom mitt ämbete som förkunnare av evangelium. Ni ha alltså vittnesbörd icke endast från damaskenernas, arabernas församling o. s. v. utan från hela den allmänneliga kyrkan i Judeen o. s. v.