Om ni nu tillhör honom är ni Abrahams avkomlingar, arvingar enligt löftet. - Gal. 3:29

Med ett kort ord för Paulus här hela Libanons härlighet ut i öknen. Han gör alla hedningar till Abrahams rätta barn. Det faderskap och den välsignelse, som lovats Abraham, överför han på hedningarna. Och att detta skulle ske hade Skriften långt i förväg förutsagt med dessa ord: "I din avkomma skall alla jordens folk bli välsignade, därför att du lyssnade till min röst." (1 Mos. 22:18)

Eftersom vi hedningar alltså tror och i tron mottar välsignelsen över Abrahams säd, därför kallar oss Skriften Abrahams säd, alltså också arvingar. Och så är vi alla en enda i Kristus, Abrahams säd. Alltså gäller också löftet: I din avkomma o.s.v. även oss hedningar, och enligt detta löfte hör Kristus oss till. Löftet gavs visserligen endast åt judarna, inte åt hedningarna, enligt Ps. 147:19f: Han har förkunnat sitt ord för Jakob... Så har han inte gjort för något hednafolk. Men det som utlovats har kommit oss till del genom tron, som är det enda sättet att motta Guds löfte.

Även om alltså löftet inte riktats till oss, gäller det likväl oss. Ty vi är nämnda i löftet: I din avkomma o.s.v. Ty löftet visar klart, att Abraham inte endast skulle bli far till det judiska folket utan till många folk, och att han skulle ärva inte ett rike, utan hela världen. Rom. 4:13. Så har Kristi rikes hela härlighet överförts till oss. Därför är överhuvudtaget alla lagar upphävda i den kristnes hjärta och samvete, fastän de gäller utvärtes i köttet.