Men sedan tron har kommit, står vi inte längre under någon övervakare. - Gal. 3:25

Vid en bestämd tidpunkt antog Kristus mänsklig natur och kom en gång för alla, upphävde lagen med alla dess verkningar och befriade genom sin död hela människosläktet från synden och den eviga döden. Härav följer, att vi vad samvetet angår är helt fria från lagen.

Därför får inte uppfostraren härska i samvetet, det är, han får inte besvära det med sina förskräckliga hotelser och sin fångenskap. Hur mycket han än försöker det, tar ändå samvetet inget intryck av det, ty det har för ögonen den korsfäste, Kristus, som upphävt lagens ämbete i vad samvetet vidkommer, Kol. 2:14: "Han har förlåtit oss alla överträdelser och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss".

Liksom en jungfru inte skall veta av någon man, så skall samvetet inte endast vara okunnigt om lagen utan vara helt dött för den, och omvänt skall lagen vara död för samvetet. Detta åstadkomms inte genom gärningar eller genom någon lagens rättfärdighet utan genom tron, som omfattar Kristus. I köttet finns ändå synden ännu kvar som lust, och den anklagar och oroar gång efter annan samvetet. I samma mån som köttet förblir, finns alltså lagen kvar som uppfostrare, och den brukar förskräcka och bedröva samvetet genom att avslöja synden och hota med döden.

Men samvetet upprättas ständigt på nytt genom Kristi dagliga ankomst. Liksom han en gång på en bestämd tidpunkt kom i världen för att friköpa oss från lagens stränga herravälde, så kommer han i andlig bemärkelse dagligen till oss och verkar, att vi tillväxer i tro på och kännedom om honom, för att samvetet dag för dag skall allt fullkomligare fatta honom och för att dag för dag köttets och syndens lag mer och mer skall avta, tillika med dödsfruktan och allt ont, som lagen för med sig.

Så länge vi alltså lever i köttet, som aldrig är utan synd, kommer alltså lagen ständigt på nytt tillbaka och fullgör sin skyldighet, hos den ene mer och hos den andre mindre, men inte till fördärv, utan till frälsning. Detta lagens verk är nämligen det dagliga dödandet av köttet, förnuftet och våra krafter och samtidigt vårt sinnes förnyelse. 2 Kor. 4:16.