4 Juni

Ur Resekost, betraktelser för var dag i året, samlade ur Martin Luthers skrifter.


Vi friköptes, för att den välsignelse Abraham fått skulle i Jesus Kristus komma till hedningarna och för att vi genom tron skulle få den utlovade Anden. - Gal. 3:14

Detta är ett mäktigt och tröstrikt evangelium. Visserligen övertygar det inte de förblindade och förhärdade judarna, men för oss kristna, som är döpta och har antagit den kristna läran, är det övertygande. För oss lämnar det inte rum för någon tvekan om att vi genom Kristi förbannelse, synd och död är välsignade, d.v.s. rättfärdiggjorda och levandegjorda. Så länge synden, döden och förbannelsen förblir i oss, så länge fördömer synden, dödar döden och förbannar förbannelsen oss. Men då de överförs på Kristus, blir detta som var vårt hans eget, och det som var hans blir vårt.

Vi skall alltså lära oss att i all anfäktelse flytta över synd, död, förbannelse och allt ont, som trycker oss, från oss till Kristus och i stället i utbyte rättfärdighet, liv och välsignelse från honom till oss. Ty han bär verkligen allt vårt onda, i det Gud Fadern, som Jesaja säger, lagt allas våra missgärningar på HONOM. Och han tog dem villigt på sig. Han var nämligen inte skyldig, men han ville i detta uppfylla Faderns vilja, genom vilken vi blir helgade till evig tid.

Detta är den outsägliga och oändliga Guds barmhärtighet, som Paulus gärna skulle vilja förklara i många och översvallande ord. Men människohjärtat är för trångt för att fatta och än mer för att beskriva den gudomliga kärlekens djup och dess glödande nitälskan gentemot oss. Ja, själva djupet i den gudomliga barmhärtigheten inte endast vållar svårigheter för tron, utan gör också, att många inte tror. Ty jag får höra, inte endast att den allsmäktige Guden, alltings Skapare, är god och barmhärtig, utan även att han, det högsta Majestätet, varit så angelägen om mig, förtappade syndare, vredens och den eviga dödens son, att han inte skonat sin egen Son, utan utgivit honom i den skymfligaste död. Han hängdes bland rövare och blev för mig, förbannade syndare, synd och förbannelse för att jag skulle bli rättfärdig, välsignad, Guds barn och arvinge. Vem kan väl tillräckligt prisa denna Guds godhet?

 

 


Logosmappen