Paulus brev till Galaterna

Troligen avses församlingarna i den romerska provinsen Galatien, som utom landskapet med samma namn också omfattade Lykaonien och delar av Frygien och Pisidien (den sydgalatiska hypotesen). Brevet är då ställt till de församlingar som Paulus grundade på sin första missionsresa (Apg 13:4-14:28). Enligt en annan teori (den nordgalatiska hypotesen) är Galaterbrevets adressater församlingarna i landskapet Galatien med Ankyra (det nuvarande Ankara) som huvudort. Paulus kom dit på sin andra och tredje missionsresa (Apg 15:36-21:16).

Enligt den nordgalatiska hypotesen är brevet skrivet i Efesus omkring år 54. Enligt den sydgalatiska hypotesen är det skrivet i Korint, troligen redan före Tessalonikerbreven.

Indelning

Innehåll och grundtankar

Galaterbrevet är en häftig stridsskrift. Det är det enda av Paulus brev, som efter hälsningen och överskriften saknar ett tack till Gud för läsarna. I stället innehåller brevet en förebråelse för att de så hastigt låtit förvilla sig av dem som förvänder Kristi evangelium. Gång på gång ger aposteln uttryck för sin sorg över att hans verk nästan har blivit förstört (1:6; 3:1, 4; 4:11, 20).

Hela den upprörda stämningen i brevet visar, med vilken omsorg han vill värna de kristnas frihet. Brevet har fått en världshistorisk betydelse. Judarnas krav på omskärelse och iakttagande av vissa lagens bestämmelser innebar ju i själva verket ingenting mindre än att underkänna kristendomen som en självständig religion och att underordna den under judendomen. Därför framhåller aposteln med kraft, att rättfärdighet och frälsning inte kan vinnas genom laggärningar och omskärelse, utan endast genom tron på Kristus.

Brevets handlar i huvudsak om evangeliets överlägsenhet över lagen. Paulus framställer i Galaterbrevet samma lära om rättfärdiggörelsen genom tron, som han skrivit om i Romarbrevet. Brevet hade säkert en avgörande betydelse för sina första mottagare. Tillsammans med Romarbrevet hade det ock den största betydelse för kristenhetens nydaning genom reformationen. Det blev för Luther en stor hjälp då han sökte en "nådig" Gud. Då han sedan som en ny Paulus bekämpade det lagväsende, som i katolicismens form hade besmittat kristenheten, kunde han med tyngd åberopa Galaterbrevet.

Luther har skrivit två förklaringar över detta brev. Knappast någon annan har Luther förstått att i Paulus anda tolka nådens och fridens evangelium i Kristus. Ännu i dag kan Galaterbrevet skänka en säker vägledning åt dem som söker visshet i frälsningens sak.

Innehåll | Föregående avsnitt | Nästa avsnitt