Brevet till Filemon

Brevet handlar om Onesimus, en förrymd slav, som har flytt till Rom och där kommit i kontakt med Paulus, den fängslade aposteln. Denne har fört Onesimus till tro (v. 10) och sänder nu honom tillbaka till hans herre Filemon. Det lilla privatbrevet som Onesimus har med sig till Filemon är skrivet under apostelns första fångenskap i Rom. Filemon var en ansedd man i Kolosse samt Pauli vän och medarbetare. Aposteln uppmanar här Filemon att förlåta Onesimus och taga emot honom "såsom en älskad broder".

Indelning

Innehåll

Detta märkliga lilla brev, som kallats ett "mästerverk", är ett gripande bevis på Pauli av Guds Ande helgade hjärtelag och på den kärlek, hänsyns fullhet och fyndighet, varmed han förstod att umgås med människor och framställa sina önskningar för dem. Aposteln talar här om en av de allra ringaste medlemmar i samhället, en hjälplös, olycklig människa.

Brevet skänker oss en inblick i det av det nya evangeliet skapade gemenskapslivet inom den urkristna församlingen och lär oss vad kärlek är. Huru gripande är det icke, att den fattige missionären och tältvävaren lovar ersätta Filemon, om Onesimus vållat honom någon skada!

Brevet visar oss även den andliga visdom, varmed Paulus behandlade sin tids svåra och invecklade sociala spörsmål, förhållandet mellan herre och träl. Han ingrep icke med våld i tidens missförhållanden, nu lika litet som i 1 Kor. 7: 20-24, Antikens sociala och ekonomiska liv vilade på slaveriet och kunde icke med
ett slag upphävas. Reformerna skulle ske inifrån utåt. Om det kristliga broderskapet och kärleken förverkligas i livet, så är slaveriet en omöjlighet.

Innehåll | Föregående avsnitt | Nästa avsnitt