|
Obadja
GT:s kortaste bok är svår att datera. Det anfall mot Jerusalem
som Ob 11–14 anspelar på kan vara det som nämns i 2 Krön
21:16, 17 och profeten kan då vara den Obadja som nämns i 2
Krön 17:7, 840-talet fKr. Obadja citeras av profeten Jeremia. Bokens
tema är Guds dom över Edom och orsaken till den.
Indelning
vers 1-16 |
Edoms undergång och skuld |
vers 17-21 |
Räddningen på Sion |
Några huvudpunkter
- Edom som härstammade från Easu var Israels gamla arvfiende
och hade tidigt visat fiendskap mot Herrens folk, 1 Mos 27:40; 4 Mos
20:14-21; 1 Sam 14:47. Edom skulle komma att stå på fiendesidan
vid Jerusalems erövring 586 fKr. Edom står som representant
för den fientliga makten, en hednisk värld.
- Den som vill döda Jesus, Herodes den store, var en edomé,
Matt 2. En son till honom, Herodes Antipas, lät döda Johannes
döparen, Mark 6:14-28, och deltog med dem som smädade Jesus,
Luk 23:11-12. En sonson till Herodes den store, Herodes Agrippa I, lät
avrätta aposteln Jakob, Apg 12:1-3.
- Obadja är den förste som använder uttrycket ”Herrens
dag”, Ob 15, alltså domen över hedningarna. Han är
också den förste som talar om ”en räddad skara”
”på Sions berg”, Ob 17.
- Den sista delen i Obadjas bok är en framtidsvision av Guds rikes
slutliga seger och slutar: ”Och riket skall tillhöra Herren”,
Ob 20.
Några andliga lärdomar
|