Innehåll


Martin Luther: Stora Galaterbrevskommentaren

6:13

Ty inte ens dessa omskurna själva hålla lagen. Nej, det är för att kunna berömma sig av edert kött som de vilja att I skolen låta omskära eder.

Ty de som låter omskära sig kan inte ens själva hålla lagen, men de vill att ni skall låta omskära er, för att de skall kunna skryta med att ni är omskurna.

Här är Paulus en kättare, eftersom han säger, att de falska apostlarna och hela det judiska folket, som läto omskära sig, icke hålla lagen, ja, att de omskurna med sin laguppfyllelse icke uppfylla den. Det är mot Mose, som säger, att de som låta omskära sig hålla lagen och de som underlåta att omskära sig göra Guds förbund om intet, 1 Mos. 17, 14. Judarna läto omskära sig endast av den anledningen att de ville hålla lagen, vilken föreskrivit, att allt mankön skulle omskäras på åttonde dagen. Detta har ovan utförligt avhandlats, och därför behöver det icke nu upprepas. Men detta hör till den karakteristik av de falska apostlarna, som skulle avskräcka galaterna från att skänka dem gehör. Det är som om han sade: Nu skall jag visa er, hurudana lärare ni ha! För det första äro de ärelystna människor, som endast söka sitt eget och sörja för sin buk. Vidare fly de för korset, och slutligen lära de intet sant eller visst, utan alla deras ord och gärningar äro förställning. Även om de i det yttre hålla lagen lös med åtbörder och ceremonier, så hålla de den dock icke med allt sitt hållande. Ty utan den helige Ande kan lagen icke uppfyllas. Och den helige Ande får man icke utan Kristus. Så länge man icke har undfått honom, stannar den orene anden, som föraktar Gud och söker sin egen ära. De lagens gärningar som den anden gör äro skrymteri och synd i dubbel mening. Ett orent hjärta uppfyller nämligen icke lagen utan giver sig endast ett utvärtes sken av att uppfylla den, och därigenom endast styrkes det i sin gudlöshet och sitt skrymteri.

 Man bör noga lägga märke till denna sats: »de som låter omskära sig kan inte ens själva hålla lagen», d.v.s. de omskurna äro icke omskurna. Det kan tillämpas även på andra gärningar. Den som arbetar, beder och lider utanför Kristus, han arbetar, beder och lider förgäves, »Ty allt som inte sker av tro är synd.» (Rom. 14, 23). Man har alltså intet gagn av att i utvärtes mening omskäras, fasta, bedja o.s.v., så länge man dock invärtes föraktar nåden, syndernas förlåtelse, tron och Kristus och är högmodig i förtröstan på sig själv och sin inbillade egna rättfärdighet. Allt detta är nämligen förfärliga synder mot lagens första tavla. På dem följa sedan också synder mot andra tavlan, såsom olydnad, okyskhet, häftighet, vrede, hat o.s.v. Alltså säger han med rätta: »de som låter omskära sig kan inte ens själva hålla lagen», utan de giva sig endast sken av att uppfylla den. Men inför Gud är skrymteriet dubbel orättfärdighet.

 Vad åsyfta de falska apostlarna med sitt krav på omskärelse? De vilja att ni skola låta omskära er, icke för att ni skola rättfärdiggöras, ehuru detta är deras förevändning, utan för att de skola kunna berömma sig av ert kött. Vem gripes icke av ytterlig avsky inför denna fördärvbringande last, som heter lystnad efter fåfänglig ära, då den för själarna i sådan våda? [169] De äro alltigenom lögnaktiga människor, säger han, som tjäna sin buk och frukta för korset. Vidare, och det är det värsta, nödga de er att omskära er efter lagen för att så kunna begagna sig av ert kött för att vinna egen ära, till edra själars eviga skada. Den fördel, som ni hava av omskärelsen, är inför Gud fördärv, och inför världen består den i att de falska apostlarna kunna berömma sig av att vara edra lärare och av att ni äro deras lärjungar. De lära likväl vad de själva icke hålla. &emdash; Så bestraffar han skarpt och häftigt de falska apostlarna.

 Orden »för att kunna berömma sig av edert kött» böra läsas med eftertanke. Aposteln menar: De hava icke Andens ord, och därför kunna ni omöjligt genom deras förkunnelse undfå Anden. De endast sätta ert kött i verksamhet och göra er till köttsliga rättfärdighetsmakare, som utvärtes och utan Anden fira dagar och tider och offra enligt lagen, vilket allt är rent köttsliga gärningar, som icke inbringa annat än förspilld möda och fördömelse. De själva däremot vinna härigenom, att de kunna skryta med att vara galaternas lärare och att hava återfört dem från den kätterske Pauli lära till den moderna synagogan. På samma sätt skryta i våra dagar papisternas smilfinkar med att de i kyrkans moderssköte återföra dem som de förvilla. Vi åter berömma oss icke av edert kött utan av eder ande, ty genom vår predikan ha ni undfått Anden (ovan 3, 2).


Logosmappen | Till början