1 När frågorna hopar sig

De blev också rädda. Blotta tanken på att det skulle finnas fel i Bibeln gjorde dem förskräckta. Hur kunde Bibeln vara Guds ord om den innehöll motsägelser? En fullkomlig Gud som genom inspiration ger människorna en ofullkomlig Skrift var för dem den yttersta motsägelsen. Andra liknande tankar dök snart upp: Bibeln är kanske inte så tillförlitlig ändå? Kanske är Bibelns huvudbudskap, den goda nyheten om Jesus och hans frälsningsverk, inte alls så tillförlitligt som de har trott. Johnny och Johanna visste inte hur de skulle svara på sina egna frågor och långt mindre hur de skulle svara på sin sons.

Trots sin vrede och fruktan inlät Johnny och Johanna sig inte i någon högljudd debatt med David. De gick till sin pastor och förklarade läget för honom. Då började allt att vända för dem. Med kännedom om både föräldrarna och sonen avböjde pastorn förslaget att han själv skulle kontakta David och "få honom på bättre tankar". I stället slog det honom att detta var ett bra tillfälle att stärka samtligas tro på och förståelse av Bibeln. Han skulle hjälpa föräldrarna att studera de frågor problemen gällde och ge dem sitt stöd i samtalen som de hade med sin son om påstådda fel i Bibeln.

Så pastor och föräldrar samtalade, bad och bestämde sig sedan för en plan som skulle vara kärleksfull och rättvis mot dem och David. I stället för att ta upp särskilda tvistefrågor med en gång lade pastorn fram några allmänna principer. De skulle komma till nytta när de olika så kallade motsägelserna diskuterades.

Här följer de punkter som pastorn samtalade med dem om. De skulle hjälpa föräldrarna att känna lugn och optimism inför de kommande samtalen.

Vi behöver inte bli förvånade då Bibelns trovärdighet attackeras. Det råder aldrig brist på bespottare som finner nöje i att hitta fel i Bibeln. Dessutom finns det en del bibelställen som vid första anblicken verkar motsägelsefulla. Kristna forskare har under lång tid varit medvetna om detta och noga studerat dem. Trots det vanligt förekommande och något arroganta anspråket på att moderna upptäckter eller kunskap inte längre låter oss tro som våra "enkla" förfäder gjorde, är sanningen den att nöjaktiga svar på dessa ifrågasättanden har funnits i århundraden (2 Petr 3:3ff).

Vi behöver inte oroa oss för att Bibeln ska falla igenom vid en prövning. Det är lätt att komma med anklagelser; att bevisa dem är en helt annan sak. Många har försökt att bevisa att Bibeln innehåller fel, men misslyckats. Precis som Gud har lovat har Ordet bestått genom alla tider (1 Petr 1:24, 25).

Vi kan vara glada över att vår kristna tro inte vilar på vår förmåga att ge alla kritiker svar på tal. Det är den helige Ande, som pekar på Kristus som vår Frälsare och uppenbarar storheten i hans frälsningsverk. Det är han som skapar tro i sitt folks hjärtan genom Guds ord. Det är samme Ande som skapar och uppehåller förtroendet för hela Bibeln helt utan hjälp av människors förnuft och egna slutsatser. Vår oförmåga att besvara alla svåra frågor till allas belåtenhet är inget hinder för Guds förmåga att upprätthålla tilliten till vår Frälsare och hans heliga Ord. Han bedrar oss inte och han kommer inte att utlämna oss åt skeptikernas hugskott (Psalm 27 och 37).

Vi ska föresätta oss att diskutera frågorna ärligt och uppriktigt. Vi ska inte ge efter för frestelsen att använda oss av ytliga resonemang eller att avfärda beskyllningarna utan någon ärlig granskning. Och de som kommer med anklagelser ska i rättvisans namn inte heller komma med konstgjorda överdrifter då det gäller synbara skillnader, utan uppriktigt försöka att lyssna till alla ansträngningar att harmonisera ställena. Rättvisa innebär också att det räcker med att visa på olika möjligheter att harmonisera påstådda motsägelser i texterna. Om man kan lägga fram en möjlig förklaring till en svårighet är det tillräckligt för att bemöta invändningen (1 Petr 3:15, 16).

Om vi inte kan lösa en viss svårighet är det inte något bevis för att ingen annan kan det eller att det inte finns någon lösning. Även om vi misslyckas behöver vi inte dra slutsatsen att man därmed har hittat en verklig motsägelse. Vår insikt är ofta begränsad och vår kunskap ofullkomlig. Mer information kan komma fram senare. Under tiden är det övermodigt att sätta vårt intellekt och vår utredningsförmåga över Guds löften och vishet (Rom 11:33-36).

Vi kan finna viss tröst i att man finner synbara motsägelser i Bibeln. Det faktum att det finns synbara motsägelser i Bibeln är i sig självt ett vittnesbörd om att Skriften inte är ett falsarium eller resultatet av människors konspiratoriska aktiviteter i syfte att bedra. Om Bibeln endast var en mänsklig bok, skriven i syfte att ge intryck av att den kom från Gud, skulle författarna ha gjort stora ansträngningar att undvika synbara motsägelser. Skriften gör ingenting sådant, och ger därmed vittnesbörd om att den inte är resultatet av någon sådan bedräglig plan.

Vårt huvudsyfte är alltid att förkunna Kristus, inte att vinna en debatt. Någon blir kanske övertygad om att Bibeln är tillförlitlig. Men han kommer fortfarande att sakna den rätta kärleken till denna bok såvida han inte får ett förändrat hjärta i förhållande till den Frälsare som uppenbarar sig i Bibeln. Vad än vi säger vill vi att vårt vittnesbörd ska ha Kristus och evangeliet i centrum (1 Kor 2:1-5).

Det ligger ett värde i att möta utmaningar mot Bibeln som framkallar ett genomtänkt svar av oss. Därmed blir vår ståndaktighet satt på prov och vi får möjlighet att vittna om sanningen om Frälsaren och hans Ord. För bespottare och skeptiker som är fast rotade i sin cynism och otro kan dessa synbara motsägelser bli till stötestenar. Men för oss som håller oss till Kristus genom tron kan de tjäna som en språngbräda till att vi förstår Bibeln bättre och uppskattar den mer. De är en inbjudan till att göra som människorna i Berea (Apg 17:11, 12).

Uppmuntrade och stärkta av samtalet och ovanstående tankar och sanningar om synbara motsägelser for Johnny och Johanna hem för att fundera över de möjligheter som låg framför dem. Från början hade de uppfattat anklagelserna mot Skriften som stötestenar för den kristna tron, men nu såg de på dem som en möjlig språngbräda till en prövad tro och vidgad kunskap. De bestämde sig för att tillsammans gå igenom principerna en gång till och sedan vänligt börja ett samtal med sin son och be honom om enskilda exempel på motsägelser han hade funderingar om. Sedan skulle de be honom om tid att forska lite kring de motsägelser han hade problem med för att kunna ge honom ett ärligt och kärleksfullt svar.