Hur mycket mer skall då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar, så att vi tjänar den levande Guden. Ty Kristus har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud. - Hebr. 9:14

Aposteln talar om ett dubbelt prästadöme. Det gamla var ett yttre prästämbete med yttre prydnader, tempel, offer, försoning och allt vad därtill hörde. Det nya är ett andens ämbete med andlig prydnad, andliga offer och allt vad som sammanhänger därmed. Ty Kristus gick inte omkring klädd i guld och siden och ädelstenar, då han utförde sin prästerliga gärning och offrade offret på korset, utan han kom i gudomlig kärlek, vishet, lydnad och alla dygder, som endast kunde ses av Gud och av dem hos vilka hans ande fanns, eftersom detta är andliga smycken.

Ty om man än såg Kristi kropp och hans blod som andra kroppsliga ting, såg man ändå inte, att det var ett offer och att han offrade det åt Gud, såsom man såg, när Aron offrade, då där inte endast fanns kalvar, bockar, bröd och dylika kroppsliga ting, utan man såg tydligt, att Aron offrade det och att det var ett offer. Men Kristus offrade sig själv i sitt inre, i hjärtat, inför Gud, vilket ingen såg eller märkte. Därför är hans kroppsliga lekamen och blod ett andligt offer.