Ur Resekost, betraktelser för var dag i året, samlade ur Martin Luthers skrifter.
|
Och när han kommer, skall han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom: om synd, ty de tror inte på mig. - Joh 16:8-9 Synd heter i Skriften inte endast den yttre gärningen med våra lemmar, utan allt som rör sig i hjärtat och driver till den yttre gärningen, nämligen vårt hjärtas innersta och alla våra sinnen. Det lilla ordet "göra" betyder alltså, att människan hel och hållen faller i och ger sig hän åt synden. Ty ingen yttre syndig gärning sker utan att människan hel och hållen med kropp och själ medverkar. Framför allt ser Skriften ner i hjärtat och på roten och huvudkällan till all synd, nämligen otron i hjärtats innersta. Det förhåller sig nämligen så, att liksom tron ensam gör rättfärdig och skänker ande och håg till goda yttre gärningar, så är det endast otron som syndar och låter köttet komma till välde och väcker endast begär till onda yttre gärningar. Så skedde med Adam och Eva i paradiset. Därför kallar Kristus otron ensam för synd, då han säger: "Anden skall låta världen veta sanningen i fråga om synd, ty de tror inte på mig." Fördenskull måste det också finnas tro eller otro i hjärtat, innan goda eller onda gärningar framkommer, likt goda eller onda frukter. Otron är ju roten, saven och den egentliga kraften i all synd, varför den också i Skriften heter ormens huvud och den gamle drakens huvud, vilket kvinnans säd, Kristus, måste söndertrampa.
|