Men vad säger Skriften: Driv ut slavinnan och hennes son. Ty hennes son skall inte ärva tillsammans med den fria hustruns son. Gal. 4:30.

Man bör lägga märke till, att den Helige Ande här ger lagens och gärningarnas folk den nedsättande benämningen "tjänstekvinnans son". Det är som om han sade: Varför berömmer ni er av lagens och gärningarnas rättfärdighet och skryter med att ni på grund av den är Guds folk och Guds barn?

Om ni inte känner till er börd, skall jag tala om den för er. Av en trälinna är ni födda till trälar. — Vad för slags trälar? — Lagens, syndens, dödens och den eviga fördömelsens. Men trälen är inte arvinge, utan drivs ut ur huset. Alla rättfärdighetsmakare kan alltså visa hur stor utvärtes fromhet som helst och förtrösta på att genom mänskliga eller gudomliga lagar vinna nåd och frälsning — de är ändå barn av tjänstekvinnan och får inte ärva tillsammans med den fria hustruns barn utan skall drivas ut ur huset.

Och jag talar nu inte om de gudlösa munkarna, som haft buken till sin gud och bedrivit förfärliga synder, som jag inte gärna nämner, utan om de bästa, sådana som jag själv och många andra varit, sådana som levt heligt och med största iver bemödat sig om att genom lydnad för ordensregeln försona Guds vrede och förtjäna syndernas förlåtelse och evigt liv. Det är dessa, som här får höra den domen, att de är tjänstekvinnans barn och tillika med sin mor, tjänstekvinnan, skall drivas ut ur huset.

Om vi noga överväger sådana språk, ger de oss visshet och styrker oss i vår övertygelse om trons lära och trons rättfärdighet mot gärningarnas lära och rättfärdighet, världen omfattar och prisar den senare, medan den föraktar och fördömer den förra. Detta kan ju annars säkert oroa svaga sinnen och föranleda dem att ta anstöt.

Logos-mappen