Ur Resekost, betraktelser för var dag i året, samlade ur Martin Luthers skrifter.
|
Låt inte era hjärtan oroas. - Joh. 14:1 Jesus vill säga: Nu dör jag och försvinner från er åsyn och lämnar er efter mig här i världen. Ni skall inte se mig mer. Däremot skall ni se och höra och förnimma all slags plåga och olycka, som från alla håll vill skrämma och ängsla er. Men låt inte därför modet falla utan håll er till dessa mina ord. När ni känner och förnimmer bedrövelse, så skall ni genast därav dra den slutsatsen, att det är djävulens bedrägeri. Frukta inte, var inte förskräckta. Så lyder mina ord, sådana är mina tankar. Men förnimmer du en annan stämma, då är det inte min röst, inte ens om den vill komma i mitt namn och min gestalt. Du skall varken tro på den eller följa den. Så skall vi flitigt predika för de kristna, som på förhand har ett kraftlöst hjärta och ett ömt samvete, och vilka endast alltför lätt låter skrämma sig, ty de känner och vet om sin svaghet och ovärdighet. De, som inte känner förskräckelse eller ångest och inte bryr sig om någon varning, måste vi låta vara. De får säkert plikta för det, när deras timme slår, när det hastigt kommer över dem, och ingen tröstar dem. Djävulen behandlar sina tjänare på så sätt, att han för ögonblicket låter dem vara glada, men efteråt lönar han dem så, att då de kristna här fått utstå en smula ångest en liten tid, så måste de andra lida evig jämmer, ångest och förskräckelse, och dricka den rätta draggen, ja, dricka helvetet i botten. |