Då kom en spetälsk fram och föll ner för honom och sade: "Herre, om du vill, kan du göra mig ren." - Matt. 8:2

Dessa ord skall vi inte förstå så, som om den spetälske skulle ha tvivlat på Kristi godhet och nåd. Ty den levande tron tvivlar inte, att Gud har välbehag till personen och unnar oss allt gott, men den troende människan vet inte, om det hon begär är nyttigt och gott. Det vet Gud ensam. Därför ber en troende människa så, att hon lämnar allt åt Guds fria behag, och tvivlar inte, att Gud då skall ge det eller om han ser att det inte är nyttigt, så skall han i sin godhet inte ge oss det. Sålunda är tron viss och säker om Guds välvilja, vare sig han ger eller inte ger.

Detta är, vad jag ofta har sagt, att vi skall tro utan att tvivla och utan att inskränka på Guds godhet. Men vi skall be med det villkoret, att hans vilja skall ske, hans rike och ära befordras, så att vi inte föreskriver varken tid eller sätt för hans vilja utan överlåter sådant åt hans behag. Ty då vi lämnar oss åt hans vilja och endast begär, vad som täckes honom, kan han inte annat än göra, vad som är bäst för oss. Tron gör, att han är oss nådig, och en sådan bön, som överlåter allt åt hans vilja, gör, att han ger, vad vi begär.