Och han tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem. - Luk. 22:19

Här har vi nu den stora skatten, som du bör betrakta. Du skall inte akta på de galenskaper, som man sysslar med, när man ifrågasätter om Kristi lekamen verkligen kan dölja sig under så ringa gestalt som bröd och vin. Men sådant skall du inte bekymra dig om, utan endast se till att du drar nytta av sakramentet. Därför måste du låta dessa ord vara sagda till dig. Det sker då när du känner, att synden förskräcker, kött, värld och djävul anfäktar dig. Än är du vred och otålig, än åter ansätts du av girighet och näringsomsorger, så att du möter den ena stötestenen efter den andra, och stundom begår rätt grova fel, så att samvetet blir sårat.

Så är du då en eländig människa, som fruktar döden, är modfälld och kan inte vara glad. Då är tid och orsak nog, att du går till Gud och klagar din nöd inför honom och säger: "Herre, du har instiftat din lekamens och blods sakrament, så att vi däri får motta syndernas förlåtelse. Nu behöver jag din förlåtelse, jag har fallit i synd, är förskräckt och har ingen kraft att bekänna ditt ord. Därför kommer jag nu, för att du skall trösta och hela mig".

Ty Herren vill, att de som känner sin synd och ändå vill vara annorlunda skall använda detta sakrament. Det gäller att erkänna synden och tro nåden.