Men HERREN är rättfärdig, han har huggit av de ogudaktigas band. - Ps. 129:4

De heliga kan i fara inte finna något bättre ord än detta, ty deras erfarenheter säger dem, att det är fastare än alla krigsrustningar och murar. Profeten kallar Herren rättfärdig. Men när vi ser på Guds regeringssätt, så ser det ut som han gjorde orätt. När nu förnuftet ser detta, drar det den slutsatsen att Gud är orättvis. Skulle det finnas en Gud, så borde han kunna motstå de ogudaktiga. Ty att vara Gud, det betyder, att man är allsmäktig.

Vidare är det också sant att om en Gud finnes, så måste han veta, hur allt går till i världen. Om nu Gud vet, att det sker något orätt i världen så borde han kunna hindra det. Således: Om Gud har makt, vishet och godhet och ännu därtill kan, vet och vill hjälpa, varför får de ogudaktiga som belöning för sitt ogudaktiga väsende makt, rikedom och härlighet? Och varför blir tvärtom de gudfruktiga plågade av de ogudaktiga för sitt gudaktiga väsens skull?

För att vi inte skall ta anstöt av detta förhållande, förmanar oss den Helige Ande här, att vi skall ge Gud namnet rättfärdig. Han har inte behag till orättfärdigheten eller ett ogudaktigt väsende. Därför avhugger han till slut de ogudaktigas rep, fastän han låter dem grönska en tid. D.v.s. han gör en ända på deras välde tillika med dem själva, men de gudfruktiga förlossar och frälsar han.