16 Juni

Ur Resekost, betraktelser för var dag i året, samlade ur Martin Luthers skrifter.


Jag väntar på HERREN, min själ väntar. - Ps. 130:5

Det finns somliga, som vill visa Gud målet och förelägger honom tid och sätt och strax föreslår för honom, hur de skall bli hjälpta. Och om det inte blir, som de uttänkt det, förtvivlar de eller söker sig hjälp på annat håll, om det är dem möjligt. Dessa väntar inte, de väntar inte efter Gud. Gud skall passa på dem och genast vara färdig och inte hjälpa på annat sätt än de själva uppgjort.

De som däremot väntar efter Gud, de ber om nåd, men de överlåter helt åt Guds goda vilja, när, hur, var och varigenom han skall hjälpa dem. På hjälpen tvivlar de inte, men de ger den inte något särskilt namn. De lämnar åt Gud att döpa den hjälp han vill ge till vad namn den skall få, skulle hjälpen än bli synnerligen länge uppskjuten. Men den som själv ger hjälpen namn, han får den inte, ty han avväntar inte och underkastar sig inte Guds rådslut och vilja eller hans avslag på våra önskningar.


Logosmappen