Därför säger jag er: Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så skall det vara ert. - Mark. 11:24

Ja, säger du, jag skulle nog tro, att min bön skulle bli hörd, om jag skulle vara värdig och kunde be med andakt. Svar: om du inte vill be förrän du känner dig värdig, så kommer du aldrig så långt att du kan be. Ty vår bön måste grunda sig på den oföränderliga sanningen av Guds löften. Om den grundar sig på någonting annat, är den falsk och bedrager dig, fastän ditt hjärta översvallar av stor andakt.

Då vi tror, att vi är ovärdiga, men det oaktat fritt vågar tro på Guds trofasthet och ber till honom, då ber vi rätt. Du får vara hur ovärdig som helst, så gäller det tusen gånger mer, att du ärar Gud och inte genom dina tvivel gör Guds löfte till lögn. Ty din värdighet hjälper inte, liksom din ovärdighet inte heller hindrar.

Akta dig därför, så att du aldrig anser dig värdig att be eller att få vad du ber om. Ty som han av idel nåd, förrän någon bad honom, lovat oss bönhörelse, så vill han också av idel nåd, sin trofasthet till lov, bönhöra. Då skall du inte prisa din värdighet utan hans sanning, genom vilken han uppfyllt sina löften, och hans nåd, som givit sådana löften.