Ur Resekost, betraktelser för var dag i året, samlade ur Martin Luthers skrifter.
|
Ty var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd. - Luk. 14:11 Gud är en sådan Herre, som inte har annat att göra än endast att upphöja det, som är ringa, och förnedra, vad som är högt, och i korthet sagt, sönderbryta, vad som är färdigt, och göra färdigt, vad som är sönderbrutet. Ty liksom han i begynnelsen skapade världen av intet, varför han också kallas Skapare och Allsmäktig, så verkar han fortfarande på samma sätt. Därför är ännu alltjämt alla hans verk ända till världens slut så gjorda, att han av det, som är intet, ringa, föraktat, eländigt, dött, gör något som är härligt, ärofullt, saligt och levande. Men däremot allt som är något, som är dyrbart ärofullt, saligt, levande, allt sådant gör han till intet, till ringa, föraktat, eländigt och döende. Men på detta sätt förmår inget skapat väsende att verka, det kan inte göra något av intet. Hans ögon däremot ser endast i djupet. Och eftersom han är det allrahögsta och ingenting är över honom, så kan han inte se någonting över sig. Han kan inte heller se någonting bredvid sig, men ju djupare något är under honom, desto bättre ser han detsamma.
|