När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen. - Rom. 5:9

Tänk, om vi ändå rätt skulle kunna innesluta denna tröst i vårt hjärta! En stor och härlig sak är det, att Kristus har dött för syndare, ty genom denna död är vi frigjorda från synderna. Bereder oss nu vår Herres Kristi död till så stor välsignelse, skulle vi då inte ha välsignelse och nytta även av hans liv? Har han dött för vår skull, och måste hans död tjäna oss till det bästa, så skall också vår Herre Kristus använda sitt liv, som han nu lever, så att det kommer oss till godo, så att vi bevaras i nåden, beskyddas mot djävulen och dag från dag tillväxer i tron.

Vi ser också, att de kära apostlarna överallt hänvisar oss till vår Herre Kristi glädjefulla uppståndelse. De bjuder att vi skall söka tröst av densamma och hoppas, att han inte skall överge oss, utan att han fördenskull farit upp i himlen, för att han vill ge oss gåvor och i all nåd regera och uppehålla sina kristna mot all anfäktning. Till den trösten visar Paulus även här och vill först och främst, att vi inte skall låta oss bli rädda genom den förskräckelse vi känner av Guds vrede och döden. Gud har bevisat sin kärlek till oss, då vi ännu var syndare, och har låtit sin Son dö för oss. Har han nu kostat på oss sitt högsta goda, då vi ännu var syndare, hur mycket mer vill han då inte kosta på oss, som nu har kommit till nåden och genom Kristi död är rättfärdiga från synden?

För det andra skall vår Herre Kristi liv tjäna därtill, att vi skall bli fullkomligt saliga, eftersom vi genom hans liv har seger över den eviga döden och helvetet. Fatta fördenskull mod. Gud har älskat dig, då du ännu var en syndare. Förtrösta på honom och tro att han nu för Kristi, sin Sons, skull skall uppehålla dig och inte låta dig sjunka, utan ge dig det eviga livet. Sådan tro är den högsta gudstjänst, därför skall vi flitigt be därom samt stadigt och med allvar hålla oss därvid.