Ur Resekost, betraktelser för var dag i året, samlade ur Martin Luthers skrifter.
|
Han har utfört väldiga gärningar med sin arm. Han har skingrat dem som har stolta hjärtan och sinnen. - Luk. 1:51 Hur mästerligt träffar inte Skriften de falska skrymtarna, då den ser dem i hjärtat och säger: De är högfärdiga i sitt hjärtas sinne. Så var judarna mot Kristus och många är ännu så. Ty sådana lärda och heliga är inte högfärdiga i yttre åtbörder. De ber mycket, fastar mycket, predikar och studerar mycket, bär huvudet ödmjukt, använder inte dyrbara kläder och de menar själva att det inte finnes någon större fiende till högfärd, orättvisa och skrymteri än de och ingen större vän till sanningen och Gud än de. Men hur skulle de kunna göra sanningen skada, om inte just de skulle vara sådana heliga, fromma och lärda människor? Ty just detta deras väsende ger dem ett fagert sken och bedrar den stora hopen. De menar ju så hjärtans väl, anropar den käre Guden och känner medlidande med den stackars Jesus, som gör så orätt och är så högfärdig och inte så from som de. Dessa människor är de skadligaste på jorden. Där är en djävulsk högfärd i hjärtats djup, som inte står att hjälpa, ty de hör inte, vad man säger, det angår dem inte. De menar att de endast är de arma syndarna, som behöver denna lära, men de behöver den inte. |