Saliga är ni, om ni hånas för Kristi namns skull, ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er. (De smädar den, men ni prisar den, forts, i Luthers översättning.) - 1 Petr. 4:14

Ni har - säger han - hos er en ande som är härlighetens och Guds Ande, det är en sådan ande, som förhärligar oss. Men detta gör den inte här på jorden, utan den skall göra det, då Kristi härlighet uppenbaras på den yttersta dagen. Dessutom är den inte endast en ande, som förhärligar oss, utan som även vi ärar. Ty den Helige Ande tillägnar man sig i synnerhet för att den skall förhärliga och förklara oss, som den har förhärligat och förklarat Kristus.

Samma ande - säger han - vilar nu över er. Eftersom Kristi namn vilar över er, så försmädar de denna ande. Han måste lida det, att man på det högsta hädar och försmädar honom. Ni skall inte bry er om hädelsen, ty den drabbar den ande, som är härlighetens ande. Sörj inte, han skall nog hämnas och låta er komma till ära. Vi kristna har den trösten, att vi kan säga: Ordet är inte mitt, tron är inte min, allt är Guds verk. Den som hädar mig, han hädar Gud, som Kristus säger i Matt. 10:40: "Den som tar emot er tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig", och tvärtom: "Den som förkastar er, han förkastar mig."

Därför vill Petrus säga: Ni skall veta, att den Ande, som ni har, är så stark, att han nog kan straffa sin fiende som Gud också säger i 2 Mos. 23:22: "Men om du uppmärksamt lyssnar till hans röst och gör allt vad jag säger, skall jag bli en fiende till dina fiender och en ovän till dina ovänner." Och Skriften visar på många ställen, att det heliga folkets fiender är Guds fiender. Om man således smädar oss därför att vi är kristna och tror, så smädar man inte oss, utan smädelsen träffar egentligen Gud själv. Därför säger han: Var vid gott mod och gläds, ty detta träffar Anden, som inte är er, utan Guds.