Ur Resekost, betraktelser för var dag i året, samlade ur Martin Luthers skrifter.
|
Jag har sett allt som Laban gör mot dig. - 1 Mos. 31:12 Se här hur Gud låter sina heliga länge stå allena. Men när det kommer till strid och nöd är han genast närvarande. Förut har han låtit Jakob i tjugo år lida orätt av Laban och ställt sig så, som om han inte skulle fråga efter honom, men nu kommer han oförmodat och hjälper. När vi menar, att han glömt oss, kommer han i rätt stund, så att vi inte kan önska bättre. Och nu säger han till Jakob: Jag har sett allt som Laban gör mot dig. - Hur, har du sett det och likväl tigit? - Ja, men nu kommer jag och hjälper dig. Av sådant skall vi lära, att i tålamod hålla fast vid ordet, om han än dröjde i hundra år. - Ty då han dröjer, gör han det till vårt bästa, för att vår tro skall växa till och för att han skall få ge desto rikligare. Och det är hans sätt, att han dröjer, men han kommer likväl. Han kan dröja med straffet men straffar likväl på det gruvligaste, men han ger ändå tid till bättring. Därför måste de utvalda i tålamod vänta för de ondas skull, för att han skall bli ärad då han är långmodig och inte genast straffar. Men Gud kommer i rätt tid och vedergäller båda parterna rätt och rikligt. |