Ur Resekost, betraktelser för var dag i året, samlade ur Martin Luthers skrifter.
|
Men när Guds, vår Frälsares, godhet och kärlek till människorna uppenbarades frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan på grund av sin barmhärtighet, genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande. - Tit. 3:4, 5 Min Herre Kristus har lidit för mig. Genom sin död, har han hjälpt mig, förlöst mig från synden, gjort mig rättfärdig och salig, och fordrar inget mer av mig, än att jag tror detta, och sedan flitigt utför mitt kall och ämbete. Vid detta vill jag förbli. Är det inte sant, att vi alla är lösta från synden och döden, gjorda rättfärdiga och saliga av Guds blotta nåd, utan all vår gärning och förtjänst? Kan väl djävulen själv eller någon annan förneka, att Kristus är för vår skull född, att han dött för oss, har utgjutit sitt blod för oss, för att förvärva oss nåd, och att han utdelar densamma ibland oss genom dopet och ordet. Alla helvetets portar måste låta denna grund bli bestående. Därom råder inget tvivel, att en människa, när hon döps, i dopet blir så ren, klar och skön för Gud, som själva solen, så att ingen synd alls blir kvar, utan idel och evig rättfärdighet. Ty så säger Kristus själv, Mark. 16:16: Den som tror och blir döpt skall bli frälst. Det ser väl så ut för världen, som om vi skulle vara syndare. Men för Gud är vi rättfärdiga. För världen har vi ett dåligt utseende, men för Gud är vi skönare och klarare än solen. I det heliga dopet är så stor nåd, att himmel och jord inte kan begripa den. Därför har varje kristen nog av att i hela sin livstid studera dopet och att lära sig tro, vad det skänker. Ty det medför syndernas förlåtelse, Guds nåd, hela Kristus och den Helige Ande med alla hans gåvor. Gud har nu överfört oss ifrån Adams arv till sitt eget. Vi är nu Guds nyfödda barn och arvingar och äger alla Guds gåvor i lika rikt mått som Petrus och Paulus. Så länge vi är på jorden, måste vi leva i hoppet, ty fastän vi är säkra på, att vi genom tron äger alla Guds skatter, så ser vi dem ändå inte ännu. De är en liten tid satta åt sidan så att vi inte kan se dem med ögonen. |