Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den skall aldrig komma på skam. - 1Petr. 2:6

Den som vill må träda fram och prisa den fria viljan och försvara människans krafter. Om du med ett tag vill omstörta alla människoverk och läror och allt som härstammar från människorna, så räcker det med detta bibelord. Det stöter omkull allt detta. Alltsammans måste falla, som de torra löven från träden. Ty det är bestämt: allt det som inte vilar på denna sten, det är redan förlorat. Han kan inte lida att du vill uträtta något med dina egna gärningar.

Så enkelt talar Anden och det gudomliga majestätet, att ingen aktar därpå, och ändå med sådan kraft, att allt faller samman. Vem skulle således vilja handla däremot och vem skulle inte förskräckas därför? Därför vill Gud, att vi helt skall ge upp hoppet om oss själva och endast förlita oss på de skatter, som han har och låta oss uppbyggas på den grund, som inget skapat kan bryta ner, så att ingen skulle lita på sin egen fromhet, utan på Kristi rättfärdighet och på allt som Kristus äger.

Men vad betyder det att lita på hans rättfärdighet? Ingenting annat än att jag misstänker mig själv och tänker, att min rättfärdighet, min sannfärdighet, allt detta måste slås i spillror, samt att jag bygger på den grunden, att hans rättfärdighet, hans sanning, hans liv och alla hans skatter förblir evinnerligen. Där ligger grunden, på vilken jag står. Allt som inte vilar på den grunden måste falla. Endast den som litar på den skall undgå att komma på skam och förblir bestående, så att intet våld skall kunna skada honom. Därför är Kristus inte endast stenen, utan Gud vill också lägga honom till grund, det skall trösta oss. Gud har sagt det, han kan inte ljuga.