Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. - Matt. 7:7

Detta borde ju väcka och upptända vårt hjärta till att bedja med lust och kärlek, då han med sitt ord betygar, att vår bön behagar honom hjärtligt väl och därtill förvisso skall bli hörd och uppfylld, för att vi inte skall förakta hans befallning eller slå den ifrån oss och be i ovisshet.

Sådant kan du förehålla honom och säga: "Här kommer jag, käre Fader, och ber, inte på eget bevåg eller i förlitan på min egen värdighet, utan på grund av ditt bud och löfte, som inte kan svika eller bedraga mig." Den som nu inte tror detta löfte, han skall veta, att han förtörnar Gud, som den som på det högsta vanhedrar honom och beskyller honom för lögn.

Dessutom borde även det locka och beveka oss, att Gud, utom det att han befaller och lovar också förekommer oss och själv visar oss ord och sätt samt lägger i vår mun, hur och vad vi bör bedja. Och detta gör han för att vi skall se, hur hjärtligt han tar sig an vår nöd, och inte tvivla på, att en sådan bön behagar honom väl och förvisso skall bli hörd - något som ju är en stor fördel i jämförelse med alla andra böner som vi själva skulle kunna uttänka. Ty då skulle samvetet alltid stanna i tvivel och säga: "Jag har bett men vem kan veta huru det behagar honom eller om jag därvid har använt det rätta sättet och måttet?"

Därför är det inte möjligt att på jorden finna en ädlare bön än det dagliga Fader vår, eftersom denna bön innesluter ett så skönt vittnesbörd om att Gud av hjärtat hör oss, något som vi inte borde vilja byta mot all världens gods.