Saliga är ni, när människor hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. Gläd er och jubla, ty er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er. - Matt. 5:11-12.

"Korsets förargelse" kan förstås både aktivt och passivt. Korset följer genast på Ordets förkunnelse, enligt Ps. 116:10: "Jag tror, därför talar jag, jag som plågades svårt." De kristnas kors består i förföljelse under förakt och utan medlidande, och därför är det ytterst anstötligt.

För det första måste de lida som de värsta brottslingar, något som profeten Jesaja förutsagt även om Kristus själv, Jes. 53:12: "Han blev räknad bland förbrytare". Vidare, då det gäller rövare och tjuvar mildras deras straff, emedan människor rörs till medlidande med dem. Då är straffet inte förenat med förargelse. Rörande de kristna däremot anser världen, att de är farliga människor, därför kan de inte bestraffas hårt nog för sina ogärningar.

Om alltså de kristna vill behålla Ordet, får de inte ta anstöt eller bli förskräckta, om de ser djävulen rasa med lösa tyglar, hela världen råka i uppror, tyranner fara vilt fram och partier uppstå, utan de skall vara vissa om att detta inte är förskräckliga utan glada tecken, enligt Kristi egen utläggning av dem: "Glädjens och fröjden eder!" Korsets stötesten får alltså ingalunda röjas ur vägen, vilket sker, om vi predikar det som denna världens furste och hans anhängare gärna vill höra, nämligen gärningsrättfärdighet. Då skulle vi få en mild djävul, en nådig värld, en blid påve och blida furstar. Men därför att vi prisar Kristi välgärningar och hans härlighet, förföljer de oss och vill ta Kristus från oss.