Vishetslitteraturen
Job
Bokens
händelser utspelar sig sannolikt under eller strax
efter patriarktiden i "landet Us" (1:1), som var
beläget i ett område öster om Israel. Jobs
bok är ett litterärt mästerverk och den
första poetiska boken i Bibeln (övriga är
Psaltaren, Ordspråksboken, Predikaren, Höga Visan
och Klagovisorna). Bokens tema är: "Varför drabbas
den gudfruktige av lidande?"
Psaltaren
De
150 psalmerna har skapats under nära tusen år,
innan de till slut, kanske genom Esra på 400-talet f.
Kr. komponerades ihop i fem böcker: 1-41,42-72, 73-89,
90-106, 107-150.
Författarna
är många. Sjuttiotre psalmer tillskrivs David,
tolv Asaf, tolv Koras söner, två Salomo, en
Heman, en Etan, och en Mose. De övriga är anonyma.
Psalmerna kan indelas i lovprisnings- och
tacksägelsepsalmer, klago-, bot- och bönepsalmer
samt läropsalmer. I alla dessa grupper av psalmer finns
många messianska psalmer. Den hebreiska poesin i
psalmerna är mångfasetterad, ofta uppbyggd
utifrån olika slags parallellismer där det ena
ledets tankegång förs vidare i någon form
till nästa led.
Ordspråksboken
Kung
Salomo som regerade 970-930 f. Kr. är författaren
till de flesta ordspråken (se 1:1, 10:1, 25:1, jfr
även 1 Kung 4:29f). Andra författare är "de
vise" (22:17), Agur (kap 30) och kung Lemuel (kap
31).
Predikaren
Författaren
nämns inte vid namn, men 1:1, 12, 16, 2:4-9 gör
det troligt att kung Salomo (970-930 f. Kr.) är
författaren. Bokens huvudord är
"förgänglighet". Allt jordiskt är
förgängligt, hur fint det än är.
När människan glömmer det, blir livet "ett
jagande efter vind". Gudsfruktan är nyckeln till frid
och rätt förnöjsamhet (jfr Matt 6:33,
34).
Höga
Visan
Höga
Visan (ordagrant: "Sångernas Sång") skildrar i
lyrisk form kärleken mellan man och kvinna, en bild
för kärleken mellan Herren och hans folk (jfr Hos
2:19, 20, Matt 9:15, Joh 3:29). Rubrikens "av Salomo" (1:1)
kan också översättas "för Salomo". Men
det finns goda skäl att hålla fast vid den
judiska och kristna traditionen att dessa ord anger
författarskap. Såväl bokens tema och
språk som litterära stil och grammatik gör
det troligt att Salomo är författaren.
|
|